Upplysningstavlor

Biskopsgården
Kvarteret Udde 1, Västra Torggatan 23.
Karlstad är stiftsstad sedan 1647. Stiftschefen som fram till 1883 också var kyrkoherde i Karlstad kallades först superintendent och erhöll 1772 titeln biskop. Nuvarande biskopsgården är från 1780. Den förste biskopen som tog huset i besittning var Daniel Herwegh död 1787. Biskopsgården undgick att skadas vid den förödande branden 1865. Uppsatt 1982

Branden 1865
Hörnet Östra Torggatan – Drottninggatan
Söndagen den 2 juli 1865 utbröt på denna tomt den stora branden, som ödelade så gott som hela staden. Av stadens 241 tomter voro endast 9 obrända. Biskopshuset, gamla gymnasiet, lasarettet, fängelset, hypotekshuset och kvarteret Almen räddades.
Domkyrkans torn och yttertak eldhärjades.
Carlstads-Gillet
Uppsatt 1950 

Brunnsinrättning
1877 uppfördes här en brunnssalong och ett varmbadhus. Verksamheten upphörde 1892. Nytt varmbadhus av sten uppfördes 1908 badverksamheten upphörde 1978.
Uppsatt 1985

Bryggeriarbetaren
Här på Hedbergska tomten startade E C Franke bryggerirörelse 1857, vilken under olika namn verkade till 1968. JM Byggnads AB uppförde 1997 de nuvarande bygnaderna och lät Gunnar Lundkvist utföra skulpturen ”Bryggeriarbetaren” till minne av dem som under många år försåg Karlstadsborna med drycker. Uppsatt 1999.

Carlarnas sluss
Slussen kallas Carlarnas sluss efter hertig Karl, sedermera kung Karl IX, Karlstads grundare, och den dåvarande kungen Karl XIV Johan. De bådas sigill finns inhuggna på de stenklädda väggarna i slussen. I kanalen skedde slussning för att komma ner till Vänerns nivå. För att sköta slussningen anställdes en slussvakt. Dagligen måste han mäta vattenståndet och meddela hamnkaptenen. Slussportarna drogs för hand och antalet slussningar varierade. En del dagar slussade man sju till åtta gånger, andra dagar inte alls. Slussvaktarstugan står kvar vid kanten av västra stranden. Stadens äldsta parkområde. Efter att kanalen byggts planterades träd i dubbla rader på kanalbankarna. Kanalstranden med sina alléer, som numera är stadens äldsta parkområde, har alltid varit ett omtyckt promenadstråk. Parken användes i synnerhet under slutet av 1800-talet då det fanns en brunns- och badinrättning vid norra kanalmynningen. Järnrikt vatten såldes på flaskor under namnet Karlstads Jernvatten.

Den dolda staden
Skylten sitter vid Västra Torggatan mellan Tingvallagatan och Herrgårdsgatan. Framför dig ser du resterna av en flera hundra år gammal gata, Norra torggatan som den hette förr (i dag Västa torggatan). För under asfalten döljer sig en dold stad som en gång i tiden var lika levande som den är i dag. Gatan är daterad till andra hälften av 1700-talet och fram till årtalet 1865, då den förödande branden ödelade i stort sett hela Karlstad. Nästan 4000 människor blev hemlösa, och efter branden ändrades staden till hur den ser ut i dag. Torget placerades i en annan riktning, gatorna breddades och flera hus än tidigare byggdes i sten.

Karlstad blir stad 1584 och grundaren var hertig Karl. Vid den här tiden fanns det 45 hushåll i staden med ca 150-200 invånare. Människorna levde inte bara på sina yrken utan jordbruk och fiske var minst lika viktiga för att kunna överleva. Utmed den östra sidan av dagens gata påträffades flera husgrunder under en arkeologisk undersökning 2001. Husgrunderna sträckte sig till gatan som ni ser framför er. Arkeologerna från Värmlands museum hittade kritpipor, mynt, bössflinta och stora mängder importerad kinesisk porslin. Sedan tidigare var det känt att människorna som bodde norr om torget var mer välbärgade och tillhörde den högre societeten, vilket förklarade en del av fynden. Förutom dessa föremål påträffades några ovanliga fynd, gravhällar, som skvallrar om den gamla kyrkan som låg där stiftshuset och stadshotellet nu ligger.

Kyrkan byggdes på denna plats 1611 men förstördes under en brand i början av 1700-talet. Gravhällarna som påträffades under utgrävningarna låg en gång i tiden inne i kyrkan. På två av gravhällarna var människofigurer inristade. Det visade sig vara två kvinnor i bedjande ställning och en manskropp från midjan och nedåt. Genom klädedräkterna kan hällarna dateras till tidigt 1600-tal. Domkyrkoprotokoll från slutet av 1600-talet berättar att gravhällar var till salu eller skänktes till anhöriga efter de tjänat sitt syfte. När ni vandrar på Karlstads gator så omges ni av historiska miljöer. Vissa saker syns fortfarande medan andra ligger dolda under asfalten. Det ni ser framför er är en berättelse av många. NCC  Karlstads kommun.

Den vita staden
Nästan 1 000 nya bostäder byggdes på Orrholmen under 1960-talet. Butiker, skola, lekplatser, bensinstation, idrottsplats och småbåtshamn uppfördes också. Området kom genom sin ljusa färgsättning att kallas Den Vita Staden, och blev vida berömt för sitt fantastiska läge med utsikt över Vänern. Hos stadsplanerare och arkitekter blev Orrholmen ett föredöme. Bland annat beundrade man den unika trafikmatningen med parkeringsanläggning och bussgata under ett betongdäck samt stora grönområden, säkra för de boende att röra sig på. Den Vita Staden kom till i en tid av stor bostadsbrist. Många lägenheter i Karlstad var då att betrakta som slum, utdömda av hälsovårdsnämnden men ändå befolkade eftersom det inte fanns andra alternativ. 1960 saknade nästan hälften av alla bostäder i Sverige dusch eller bad, och i tre av tio fanns inte vattentoalett. Kommunen ville ändra på detta och gjorde en stor satsning. Den Vita Stadens bostäder blev mycket moderna, rymliga och väl utrustade.

Doktorsgården
Kvarteret Almen, Älvgatan 9.
från slutet av 1700-talet. Här residerade stadens två privatpraktiserande läkare i början av 1800-talet. På övre våningen doktor sedermera professor Peter Sundberg och nedre våningen doktor Erik Högberg.
Åren 1865 – 1867 var Carlstads Sparbank inrymd i huset nedre våning.

Domkyrkan
Sten med tavla vid domkyrkan sydöstra vägg.
Här Hvilar Den Wittre Och Widt Utspridde Konstnären M:ster Christian Haller
Född Uti Saxen 1693
Mästare Uti Carlstad 1721
Upmurat DomKyrkan 1727
Afsomnad I Herranom 1759
Dess Efterlemnade Maka Madame Hedvig Norrsell Död 1765
En Lärling Sv Hertz har ristat denna Skrift
Uppsatt 1984.
Text på sten
Domkyrkans byggmästare Christian Haller hans maka Hedvig Norrsell
Domkyrkans styresmän domkyrkoförsamlingen och Carlstads-Gillet hedrar deras minne.

Dykdalberna och flottningen
Snett över Klarälvens östra älvgren står elva dykdalber. Namnet dykdalb har sannolikt holländskt ursprung, endera via le de d´albe, en spansk krigförare som 1584 använde konstruktionen för förtöjning av krigsfartyg utanför nederländernas kust, eller från två holländska ord för dyka och pinne. Dykdalber har använts i farleder och hamnar som fästpunkter för gångbroar, ledverk och andra anordningar.

Här i Klarälven har dykdalberna används inom flottningen. Mellan dykdalberna fanns förr förtöjda länsor som samlade upp drivtimmer. Före bogserbåtarnas tid kan pråmar ha förtöjts vid dykdalberna i väntan på att trälas (dras) genom Pråmkanalen. En dykdalb består av tre eller fem stockar som är djupt neddrivna i botten och sammanhållna med järnbultar och järnband.

Karakteristiskt inslag i stadsbilden
På 1930-talet förlorade länsorna sin funktion. Flottningstekniken hade förbättrats och bogsering av timmersläp skedde nu med de så kallade Lustenbåtarna. Långsamt förföll dykdalberna. Numera vårdas dykdalberna av Karlstads kommun som ett karakteristiskt inslag i stadsbilden och en påminnelse om Klarälvens betydelse som transportled.

Flottning på Klarälven
Timmerflottningen på Klarälven har gamla anor, troligtvis sedan 1600-talet. 1835 bildades Klarälvdalens flottningsförening. Flottarlag såg till att timmer som under vintern körts fram fördes nedför älven, sorterades och fördelades på adressaterna. Under årens lopp har flottleden rensats och byggts ut. Dammar, timmerrännor, murar, stenkistor och skiljeställen anlades. Trysilelv (som Klarälven heter på den norska sidan) hade ett motsvarande system och efterhand kopplades de två systemen ihop och blev en led. Flottningen nådde sin topp 1957 då cirka en miljon kubikmeter timmer flöt nedför älven. På 1960- och 70-talen övertog lastbilarna alltmer av timmertransporterna. 1985 upphörde flottningen av värmländskt virke på Klarälven. Norskt timmer flottades dock fram till 1991.

KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Tavlan uppsatt 2008.
Tavlan sitter efter Östra älvgrenen väster om Hyttabron.

Gamla Stenbron
Skylten sitter vid älvkanten bakom Carlstads Conferens Centre. Gamla stenbron eller Östra bron började byggas 1761 sedan stadens borgare insatt att man måste ha en bro som motstod vårfloderna. Byggansvarig blev den 29-åriga byggmästaren Anders Jacobsson. Han började bygga från norr där Fryksdals, Älvdals och Kils härader samt Nyeds bergslag hade tilldelats 464 fot och 10 pelare av bron. Staden tilldelades 110 fot och 3 pelare från söder. De 4000 kubikmeter sten som gick åt hämtades från Lamberget, Rudsberget och Svinbäcksberget. Byggnadstiden beräknades till 4 år. 1765 stod alla stenkaren och en del av valven färdiga. En träöverbyggnad gjorde bron någorlunda användbar. 1797 invigdes den. Gustaf IV Adolf var då landets konung och Nils Nilsson Silverskjöld länets hövding. Först 1811 var brobygget avslutat.

En sägen att byggmästaren A. Jacobsson skulle ha tvivlat på brons hållbarhet och därför hoppat i älven och dränkt sig stämmer inte. Han dog 1804 i sitt hem i Segerstad. 1914-1915 förstärktes stenkaren vid älvens botten med betong och 1956 likaså brons övre delar. Elektrisk belysning hade bron fått redan 1909. Lyktstolparna var av trä men byttes 1923 mot de nuvarande av järn. Vid södra brofästet låg stadens Östra tull. Därifrån sträckte sig vägen rakt upp över Lagberget mellan Gamla Gymnasiet och Domkyrkan. På södra älvstranden fanns huvudsakligen garverier. Där vi nu står har också Östra hyttan varit belägen, en samling bostadshus av trä, som revs 1946. På andra sidan Pråmkanalen -till vänster om oss -låg Mollstugan, ett sämskinnsvaskeri, som brann så sent som 1966. Från norra brofästet utgick vägarna mot Filipstad och Kristinehamn – Stockholm. På ömse sidor därom anlades Västra och Östra kyrkogårdarna år 1800 och 1895. Mitt emot oss på andra sidan älven, skymtar Sundsta Herrgård där Alfred Dahlgren under senare delen av 1800-talet drev laxkonservfabrik och brunnsrörelse, båda med internationell marknad. Källvatten därifrån hade mycket hög järnkarbonathalt. Senare leddes vatten tvärs över älven till ”Karlstads Brunns- och Badinrättning”, där Gamla badhuset nu ligger. I Brunnsparken och Brunnssalongen kunde man både dricka brunn och få medicinska bad -ja till och med njuta nyheten bastubad. En tidsenlig miljö för 100 år sedan även i det gamla Karlstad. Uppsatt 1996

Frimurarorden
Tingvallagatan 15 vid ingången till Frimurarelogens lokaler. Unionsförhandlingarna mellan Sverige och Norge höllos här 1905. Carlstads-Gillet. Uppsatt 1955

Flachska gården

Kvarteret Almen, Älvgatan 11. Uppförd under 1600-talets i en våning. En av stadens äldsta träbyggnader. Påbyggd som de flesta hus under 1800-talet till två våningar. Här bodde stadens första postinspektör majoren Erik Gabriel Flach. Västra flygelbyggnaden var stadens första postkontor.

Gamla kranen i Inre hamn
Karlstads inre hamn anlades åren 1858 – 1864 då stadens borgare ansåg att den vid Kanikenäset några årtionden tidigare anlagda hamnen var alltför avlägset belägen.
Denna lyftkran byggdes av KMW år 1889 och levererades i juni 1890. Kranen stod ursprungligen på norra sidan av den nu delvis igenfyllda hamnbassängen. Kranens lyftkran är 4 ton. Uppsatt 1988.

Grevgården
Älvgatan 19.
från 1700-talet. Uppförd av greve Carl Gustav Löwenhielm ägare till bl a gårdarna Apertin och Lökene. Ett av stadens största hus av timmer i två våningar med högt brutet skifferklätt tak. Matsalen på övre våningen med sina sex fönster var en av dåtida Carlstads största lokaler.

Gustaf Fröding
Tavlan och statyn finns i korsningen Västra Torggatan – Kungsgatan. Gustaf Fröding. 1860 – 1911
Skalden var verksam som journalist i Karlstad under flera perioder 1885 – 1894. Många av hans mest kända och folkkära dikter tillkom under denna tid: Det var dans bort i vägen, Våran prost, Jan Ersa och Per Persa, Tre trallande jäntor, Skalden Wennerbom, Balen – och många andra.

Herman Reijers skapade statyn av den unge Gustaf Fröding.
Frikostiga donatorer möjliggjprde arbetet:
Familjerna: Arrestad, Brag, Branzell, Erik V. Johansson, Nerman, Lennart Cedrup, Ahlmarks Bränsle AB, O. F. Ahlmark&Co Eftr AB, Bankerna i Karlstad, Berglöf&Velander, Calor VVS AB, Carlstads-Gillet, Centrum i Karlstad, Ernst&Young AB, Hermans Anderssons Bokhandel, HSB Centrala Värmland, Högskolan i Karlstad, Karlstads-Tidningen, Kvaerner, Läkarhuset i Karlstad, Länsförsäkringar Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, Löfbergs Lila, Riksbyggen, SBAB i Karlstad, Stadshypotek, Telia AB, VBB VIAK AB, Värmlands Byggmästareförening, ÅJ Måleri&Färg AB.
Stiftelsen Gustaf Fröding i Karlstad
Ingemar Eliasson  Sven-Åke Markusson  Per Jan Wållgren. Uppsatt 22 augusti 1996.

Gymnasium Adolpho-Fredericianum (Gamla gymnasiet)
Uppfört på Lagbergets krön 1759, efter skiss av arkitekt Carl Hårleman under ledning av lektor Johan Fryxell.
I byggnaden har bl a funnits gymnasium, trivialskola, domkapitel och stiftsbibliotek. Tornets lanternin byggdes som astronomiskt observatorium.
Byggnaden har även används som krigssjukhus och krutförråd för västra armén.
En av stadens äldsta byggnader.

Skylten sitter på trappräcket Kungsgatan 7 och sattes upp den 24 september 2004.