Höstgille den 19 november 2003
​
Höstgillet inleddes av Ålderman Leif Alte. Totalt 18 nya gillesmedlemmar antogs och fick sina gula gillebrev samt gillemärke.
Några av de nya Gilles-medlemmarna. Från vänster: Bengt Jakobsson, Kjell Fredriksson, Dan Eklöf, Roger Edqvist, Lars Dahlgren, Gunnel Dahlgren, Maj Bylock, Robert Braunerhielm, Sven-Axel Bergstrand, Reine Axelsson samt Inger Ryberg-Berggrén.
​
Dessutom valdes Inger Andersson, Sigvard Andersson, Anders Jonsson, Tage Nilsson, Tommy Springer, Lars Thorén och Lars Wendel in som nya Gilles-medlemmar.
Efter parentation och stadgeenliga förhandlingar fick Rådet ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret.
Läs Rådsberättelsen som pdf-fil.
Läs gåvoförteckning som pdf-fil
Läs parentation som pdf-fil.
Leif Alte omvaldes enhälligt till Ålderman. Nya i Rådet blev Lena Flinck-Maechel och Carlåke Skoghäll.
Bengt Johansson informerade om arbetet med identifikation av foton i Carlstads-Gillets omfattande samling. Fler är välkomna att delta i arbetet.
​
Nya Gilles-brodern Kjell Fredriksson talade över ämnet
:"Att tänka på när Karlstads 1900-talshistoria ska skrivas".
​
Texten är en sammanfattning.
Karlstad saknar en modern stadshistoria som behandlar 1900-talet. Jämför man med andra städer av Karlstads storlek är läget helt annorlunda där. Varför kan man undra. Några tänkbara orsaker:
-
Avsaknaden av nutida motsvarigheter till Nygren, Ronge, Dahlgren och Moberg- dvs stadshistoriker med bredd. Visserligen finns det idag duktiga personer som skriver om Karlstads historia men med ett mycket begränsat ämnesområde.
-
Ämnet historia vid vårt universitet har inte ägnat Karlstads historia något större intresse under de c:a 35 år man funnits till.
-
Karlstad har saknat ett stadshistoriskt museum.
-
Avsaknad av ett lokalt bokförlag.
-
Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening har hittills inte tagit ett samlat grepp på sin bokutgivning.
-
Karlstads kommun har inte satsat särskilt mycket utöver donationsmedel på stöd till stadshistorisk bokutgivning. Kommunens stöd till utgivningen av en stadshistoria till 400-årsjubileet 1984 var mycket snålt. Produkten blev därefter - ett ganska tråkigt kompendieliknande kompilat.
En modern historia om Karlstads historia under 1900-talet, hur ska den se ut? Inte för tjock utan 250-300 sidor med specialdesignade diagram och intressanta bilder Författaren bör inte vara en tråkig forskare och inte en ytlig journalist. Men var finns den som både kan allt och kan skriva den så alla finner läsningen njutbar?
Kjells personliga reflexioner om innehållet:
-
För 50 år sedan hade stadsfullmäktige kanske stått i centrum - idag blir perspektivet mer hur den vanlige karlstadsbon levde och tänkte.
-
Vem har egentligen haft makten i Karlstad under 1900-talet? Olika personer i staden men också mer osynliga maktfaktorer som kapital och opinionsbildning (oftast internationella krafter).
-
Hur har kvinnornas liv i Karlstad förändrats under 1900-talet?
-
Ska vi se Karlstads historia utifrån händelser eller långsamma förlopp?
-
Varför saknar vi en övergripande skildring av Karlstads industrihistoria?
-
D:o vad gäller idrottshistorien - som ju i allt väsentligt är en 1900-talsföreteelse
-
Ska vi fokusera på kontinuitet eller förändring.
-
Ska vi skildra Karlstads historia utifrån de stora strukturelle förändringarna eller utifrån ett aktörsperspektiv.
-
Demografins stora betydelse för Karlstads utveckling under 1900-talet.
-
D:o om demokratin - men ett mycket analytiskt avsnitt.
-
Finns en särskild Karlstadsidentitet och vad innebär den? Vad är Karlstad egentligen (känner karlstadsbon sig hemma på söderhavsatollen?).
2005 riktas blickarna mot Karlstad. Inte bara från Sverige och Norge utan kanske från hela världen. För Carlstads-Gillet innebär 2005-perspektivet en stor utmaning att verkligen leva upp till rollen som en av de främsta stadshistoriska aktörerna i Karlstad!
​
Kjell Fredriksson avtackades med blommor och sedan avslutades det Lagtima Höstgillet med en specialkomponerad buffé i Grands matsalar.