Carlstads-Gillets upplysningstavlor.
Carlstads-Gillet har satt upp upplysningstavlor i olika delar av centrala Karlstad.
Andra upplysningstavlor har även tagits med i sammanställningen.
-
Häkteberget
-
Gamla Stenbron
-
Biskopsgården
-
Frimurarorden
-
Domkyrkan
-
Karlstads teater
-
Poeten Nils Ferlin
-
Karlstads gamla hamn
-
Hypoteksföreningens hus
-
Landshövdingegården
-
Doktorsgården
-
Flachska gården
-
Häradshövdingegården
-
Grevgården
-
Branden 1865
-
Gamla kranen i Inre hamn
-
Pråmkanalen och slussvaktarstugan
-
Västra Kyrkogården med mera
-
Olof af Wibeli
-
Bryggeriarbetaren
-
Rört - "Luffarnas konung"
-
Selma Lagerlöf
-
Gustaf Fröding
-
Den dolda staden
-
Zarah Leander
-
Gymnasium Adolpho-Fredericianum
-
Orrholmen
-
Kulturstipendium 2003
-
Pråmkanalen med Carlarnas sluss
-
Herrhagen
-
Residenstorget - stadens gamla centrum
-
Till Herrhagen klockan 13.24
-
Stadsträdgården
-
SANDGRUND - STADENS GRÖNA UDDE
-
DYKDALBERNA OCH FLOTTNINGEN
-
Kasernhöjden
Häkteberget
Nordost om Gamla badhuset.
Lagbergets nordligaste utlöpare. Här låg stadens häkte 1762-1847.
Mollstugan
Namn efter en av ägarna. Uppförd 1795 som sämskinnsvaskeri av garvaren Wennersten. Revs efter branden 1967. Stensättning visar stugans läge.
Utanför byggnaden fanns 1870-1890 en ca 10 meter djup brunn försedd med stadens enda vattenreningsfilter.
Brunnsinrättning
1877 uppfördes här en brunnssalong och ett varmbadhus. Verksamheten upphörde 1892. Nytt varmbadhus av sten uppfördes 1908 badverksamheten upphörde 1978.
Uppsatt 1985
Gamla Stenbron
Skylten sitter vid älvkanten bakom Carlstads Conferens Centre
Gamla stenbron eller Östra bron började byggas 1761 sedan stadens borgare insatt att man måste ha en bro som motstod vårfloderna.
Byggansvarig blev den 29-åriga byggmästaren Anders Jacobsson. Han började bygga från norr där Fryksdals, Älvdals och Kils härader samt Nyeds bergslag hade tilldelats 464 fot och 10 pelare av bron. Staden tilldelades 110 fot och 3 pelare från söder. De 4000 kubikmeter sten som gick åt hämtades från Lamberget, Rudsberget och Svinbäcksberget.
Byggnadstiden beräknades till 4 år. 1765 stod alla stenkaren och en del av valven färdiga. En träöverbyggnad gjorde bron någorlunda användbar. 1797 invigdes den. Gustaf IV Adolf var då landets konung och Nils Nilsson Silverskjöld länets hövding. Först 1811 var brobygget avslutat.
En sägen att byggmästaren A. Jacobsson skulle ha tvivlat på brons hållbarhet och därför hoppat i älven och dränkt sig stämmer inte. Han dog 1804 i sitt hem i Segerstad.
1914-1915 förstärktes stenkaren vid älvens botten med betong och 1956 likaså brons övre delar. Elektrisk belysning hade bron fått redan 1909. Lyktstolparna var av trä men byttes 1923 mot de nuvarande av järn.
Vid södra brofästet låg stadens Östra tull. Därifrån sträckte sig vägen rakt upp över Lagberget mellan Gamla Gymnasiet och Domkyrkan. På södra älvstranden fanns huvudsakligen garverier. Där vi nu står har också Östra hyttan varit belägen, en samling bostadshus av trä, som revs 1946. På andra sidan Pråmkanalen -till vänster om oss -låg Mollstugan, ett sämskinnsvaskeri, som brann så sent som 1966.
Från norra brofästet utgick vägarna mot Filipstad och Kristinehamn - Stockholm. På ömse sidor därom anlades Västra och Östra kyrkogårdarna år 1800 och 1895.
Mitt emot oss på andra sidan älven, skymtar Sundsta Herrgård där Alfred Dahlgren under senare delen av 1800-talet drev laxkonservfabrik och brunnsrörelse, båda med internationell marknad. Källvatten därifrån hade mycket hög järnkarbonathalt. Senare leddes vatten tvärs över älven till "Karlstads Brunns- och Badinrättning", där Gamla badhuset nu ligger. I Brunnsparken och Brunnssalongen kunde man både dricka brunn och få medicinska bad -ja till och med njuta nyheten bastubad.
En tidsenlig miljö för 100 år sedan även i det gamla Karlstad.
Uppsatt 1996
Biskopsgården
Kvarteret Udde 1, Västra Torggatan 23.
Karlstad är stiftsstad sedan 1647. Stiftschefen som fram till 1883 också var kyrkoherde i Karlstad kallades först superintendent och erhöll 1772 titeln biskop.
Nuvarande biskopsgården är från 1780. Den förste biskopen som tog huset i besittning var Daniel Herwegh död 1787.
Biskopsgården undgick att skadas vid den förödande branden 1865.
Uppsatt 1982
Frimurarorden
Tingvallagatan 15 vid ingången till Frimurarelogens lokaler
Unionsförhandlingarna mellan Sverige och Norge höllos här 1905.
Carlstads-Gillet
Uppsatt 1955
Domkyrkan
Sten med tavla vid domkyrkan sydöstra vägg.
Här Hvilar Den Wittre Och Widt Utspridde Konstnären M:ster Christian Haller
Född Uti Saxen 1693
Mästare Uti Carlstad 1721
Upmurat DomKyrkan 1727
Afsomnad I Herranom 1759
Dess Efterlemnade Maka Madame Hedvig Norrsell Död 1765
En Lärling Sv Hertz har ristat denna Skrift
Uppsatt 1984
Text på sten
Domkyrkans byggmästare Christian Haller hans maka Hedvig Norrsell
Domkyrkans styresmän domkyrkoförsamlingen och Carlstads-Gillet hedrar deras minne
Karlstads teater
Initiativtagare till teaterbyggnationen fältläkare C. A. Haak. Ritad av Stockholmsoperans arkitekt Axel Anderberg, ansvarig byggmästare C. A. Resare i Karlstad.
Invigd den 7 nov. 1893. Invigningsprologen skriven av Gustaf Fröding.
Uppsatt 1984
Poeten Nils Ferlin
Tavlan uppsatt Sandbäcksgatan 7
Poeten Nils Ferlin föddes här den 11 december 1898. På denna plats låg då ett tvåvånings trähus med fastighetsbeteckningen KLARA 4. Fadern Johan Albert Ferlin var redaktionschef på Nya Wermlands-Tidningen. Modern Elin Nathalia f Andersson.
1908 flyttade familjen Ferlin till Filipstad.
1930 debut "En döddansares visor".
1938 kom genombrottet med diktsamlingen "Goggles".
1942 belönades han med Frödingsstipendiet.
1950 erhöll han De Nios Stora pris.
1955 mottog han Svenska Akademiens Bellmanspris.
1961 den 21 okt avled Nils Ferlin i Uppsala
Hans grav finns på Bromma Kyrkogård.
"Ty den som är rädd för Getsemane
har ingenting alls att få eller ge."
Uppsatt 1985
Karlstads gamla hamn
Här låg Karlstads hamn fram till senare delen av 1800-talet. Stenkajen byggdes 1847 - 1850 och ersatte en tidigare träkaj. Vattenhämtningsportarna i kajen användes av stadens borgerskap och brandkår.
Enda bevarade porten synes här till vänster.
Uppsatt 1986.
Hypoteksföreningens hus
Kvarteret Björnen, Älvgatan 1.
Byggt åren 1852 - 53.
Arkitekt och byggmästare: Jonas Jonsson, Linköping
Ett av dåtida Karlstads största och ståtligaste hus, byggt av sten i tre våningar.
Huset räddades undan lågorna vid stadens brand 1865, och kom att spela en betydande roll omedelbart efter branden. "Hörnet vid Hypoteket" blev ett centrum och en träffpunkt för stadsborna, här anslogs alla kungörelser, telegram och meddelanden som rörde staden och dess innevånare.
Uppsatt 1983.
Landshövdingegården
Kvarteret Almen, Älvgatan 7.
Lindmark-Nygrenska gården. Landshövdingebostad åren 1793 - 1809. Gården uppförd i en våning under första hälften av 1700-talt. När gården fick värdighet av landshövdingeresidens påbyggdes ytterligare en våning. Ansågs som en av stadens vackraste gårdar. Gårdens ekonomibyggnader belägna efter Fredsgatan har även innehållit ett mindre brännvinsbränneri.
Doktorsgården
Kvarteret Almen, Älvgatan 9.
från slutet av 1700-talet. Här residerade stadens två privatpraktiserande läkare i början av 1800-talet. På övre våningen doktor sedermera professor Peter Sundberg och nedre våningen doktor Erik Högberg.
Åren 1865 - 1867 var Carlstads Sparbank inrymd i huset nedre våning.
Flachska gården
Kvarteret Almen, Älvgatan 11.
uppförd under 1600-talets i en våning. En av stadens äldsta träbyggnader. Påbyggd som de flesta hus under 1800-talet till två våningar.
Här bodde stadens första postinspektör majoren Erik Gabriel Flach. Västra flygelbyggnaden var stadens första postkontor.
Häradshövdingegården
Kvarteret Almen, Älvgatan 13.
Pihlgrenska Gården från slutet av 1700-talet. Namnet efter häradshövding Anders Jakob Pihlgren som här residerade. Gården ursprungligen ett envåningshus under skiffertak. På gården en flygelbyggnad. Förr fanns ladugård för 30 kor och stall för 8 hästar.
Grevgården
Älvgatan 19.
från 1700-talet. Uppförd av greve Carl Gustav Löwenhielm ägare till bl a gårdarna Apertin och Lökene. Ett av stadens största hus av timmer i två våningar med högt brutet skifferklätt tak. Matsalen på övre våningen med sina sex fönster var en av dåtida Carlstads största lokaler.
Branden 1865
Hörnet Östra Torggatan - Drottninggatan
Söndagen den 2 juli 1865 utbröt på denna tomt den stora branden, som ödelade så gott som hela staden. Av stadens 241 tomter voro endast 9 obrända. Biskopshuset, gamla gymnasiet, lasarettet, fängelset, hypotekshuset och kvarteret Almen räddades.
Domkyrkans torn och yttertak eldhärjades.
Carlstads-Gillet
Uppsatt 1950
Gamla kranen i Inre hamn
Karlstads inre hamn anlades åren 1858 - 1864 då stadens borgare ansåg att den vid Kanikenäset några årtionden tidigare anlagda hamnen var alltför avlägset belägen.
Denna lyftkran byggdes av KMW år 1889 och levererades i juni 1890. Kranen stod ursprungligen på norra sidan av den nu delvis igenfyllda hamnbassängen. Kranens lyftkran är 4 ton.
Uppsatt 1988
Pråmkanalen och slussvaktarstugan
Kanalen byggdes av Nils Ericsson, John Ericssons broder, som genväg för pråmar och flottgods. Den invigdes 1838. Slussen var en av de bredaste i landet och kallades "Carlarnas sluss" efter Carl IX och Carl XIV Johan. Det krävdes 400 man, delvis indelta soldater, att bygga kanalen.
Slussvaktarstugan är något yngre och kallades av stadens invånare för "Pepparkakshuset". Det är helt oförändrat från byggnadsåret.
Uppsatt 1988
Västra Kyrkogården
Denna begravningsplats -Västra kyrkogården- invigdes den 4 maj 1800 av vice pastorn Jan Branzell.
-Meta-
Byggnaden Meta invigdes år 1837 av biskop C. A. Agardh såsom vintergrav . Den tjänade också som Lidbackska släktens gravkor. Senare flyttat till kyrkogårdens nordvästra hörn. Meta ombyggdes år 1901 till begravningskapell och användes såsom sådant senast år 1957.
-Östra kyrkogården-
På andra sidan gatan invigdes år 1895 av biskop V. H. Rundgren.
Uppsatt 1994
Olof af Wibeli
1752 - 1823
"Landshövdingen" i Johan L Runebergs diktsamling
"Fänrik Ståls sägner"
1803 - 1808 Landshövdig i Savolax och Karelens hövdingdöme
1809 - 1813 Landshövding i Värmlands län.
En hjälte utan vapen.
Carlstads-Gillet hedrar hans minne
Rört - Luffarnas konung"
Tavlan och en skulptur står mellan husen Strandvägen 26 - 28
Robert Olsson föddes vid Hyttan i Haga 1887. Familjen flyttade senare hit till närheten av det gamla glasbruket där fadern arbetade som portvakt. Härifrån utgick Rörts otaliga vandringar, som gjorde honom till en legend i Värmland. Han avled 1935 på Stagnellska sjukhuset här intill.
Gunnar Lundkvist gjorde skulpturen.
Uppsatt 2000
Selma Lagerlöf
Författarinna SELMA LAGERLÖF
Född 1858 på Mårbacka Ö:a Ämtervik i Värmland död 1940.
Ledamot av svenska akademien. nobelpristagare i litteratur.
Skulpturen av Arvid Backlund rest till 100 årsminnet av författarinnans födelse.
Bryggeriarbetaren
Här på Hedbergska tomten startade E C Franke bryggerirörelse 1857, vilken under olika namn verkade till 1968.
JM Byggnads AB uppförde 1997 de nuvarande bygnaderna och lät Gunnar Lundkvist utföra skulpturen "Bryggeriarbetaren" till minne av dem som under många år försåg Karlstadsborna med drycker.
Uppsatt 1999
Gustaf Fröding
Tavlan och statyn finns i korsningen Västra Torggatan - Kungsgatan
Gustaf Fröding
1860 - 1911
Skalden var verksam som journalist i Karlstad under flera perioder 1885 - 1894. Många av hans mest kända och folkkära dikter tillkom under denna tid: Det var dans bort i vägen, Våran prost, Jan Ersa och Per Persa, Tre trallande jäntor, Skalden Wennerbom, Balen - och många andra.
Herman Reijers skapade statyn av den unge Gustaf Fröding.
Frikostiga donatorer möjliggjprde arbetet:
Familjerna: Arrestad, Brag, Branzell, Erik V. Johansson, Nerman, Lennart Cedrup, Ahlmarks Bränsle AB, O. F. Ahlmark&Co Eftr AB, Bankerna i Karlstad, Berglöf&Velander, Calor VVS AB, Carlstads-Gillet, Centrum i Karlstad, Ernst&Young AB, Hermans Anderssons Bokhandel, HSB Centrala Värmland, Högskolan i Karlstad, Karlstads-Tidningen, Kvaerner, Läkarhuset i Karlstad, Länsförsäkringar Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, Löfbergs Lila, Riksbyggen, SBAB i Karlstad, Stadshypotek, Telia AB, VBB VIAK AB, Värmlands Byggmästareförening, ÅJ Måleri&Färg AB.
Stiftelsen Gustaf Fröding i Karlstad
Ingemar Eliasson Sven-Åke Markusson Per Jan Wållgren
Uppsatt 22 augusti 1996
Den dolda staden
Skylten sitter vid Västra Torggatan mellan Tingvallagatan och Herrgårdsgatan.
Framför dig ser du resterna av en flera hundra år gammal gata, Norra torggatan som den hette förr (i dag Västa torggatan). För under asfalten döljer sig en dold stad som en gång i tiden var lika levande som den är i dag.
Gatan är daterad till andra hälften av 1700-talet och fram till årtalet 1865, då den förödande branden ödelade i stort sett hela Karlstad. Nästan 4000 människor blev hemlösa, och efter branden ändrades staden till hur den ser ut i dag. Torget placerades i en annan riktning, gatorna breddades och flera hus än tidigare byggdes i sten.
Karlstad blir stad 1584 och grundaren var hertig Karl. Vid den här tiden fanns det 45 hushåll i staden med ca 150-200 invånare. Människorna levde inte bara på sina yrken utan jordbruk och fiske var minst lika viktiga för att kunna överleva.
Utmed den östra sidan av dagens gata påträffades flera husgrunder under en arkeologisk undersökning 2001. Husgrunderna sträckte sig till gatan som ni ser framför er. Arkeologerna från Värmlands museum hittade kritpipor, mynt, bössflinta och stora mängder importerad kinesisk porslin. Sedan tidigare var det känt att människorna som bodde norr om torget var mer välbärgade och tillhörde den högre societeten, vilket förklarade en del av fynden. Förutom dessa föremål påträffades några ovanliga fynd, gravhällar, som skvallrar om den gamla kyrkan som låg där stiftshuset och stadshotellet nu ligger.
Kyrkan byggdes på denna plats 1611 men förstördes under en brand i början av 1700-talet. Gravhällarna som påträffades under utgrävningarna låg en gång i tiden inne i kyrkan. På två av gravhällarna var människofigurer inristade. Det visade sig vara två kvinnor i bedjande ställning och en manskropp från midjan och nedåt. Genom klädedräkterna kan hällarna dateras till tidigt 1600-tal. Domkyrkoprotokoll från slutet av 1600-talet berättar att gravhällar var till salu eller skänktes till anhöriga efter de tjänat sitt syfte.
När ni vandrar på Karlstads gator så omges ni av historiska miljöer. Vissa saker syns fortfarande medan andra ligger dolda under asfalten. Det ni ser framför er är en berättelse av många.
NCC Karlstads kommun
Zarah Leander
(1907 - 1981)
Sångerska
revyartist
skådespelerska
"Primadonna Assoluta"
- en av 1900-talets stora svenska artister.
Zarah Hedberg, gift Leander, föds i detta kvarter 1907. Artisintresset väckas vid ett besök på Karlstads teater under ungdomsåren.
Zarah debuterar 1929 hos Ernst Rolf i Borås och i början av 30-talet spelar hon bl a mot Gösta Ekman i Glada Änkan.
Ett gästspel i Wien 1936 leder till filmkarriär i Tyskland för "Die Leander".
Under 50 - 60-talet turnerar Zarah i Sverige, Europa och Sydamerika ofta ackompanjerad av maken Arne Hülphers. Sista svenska scenroll blir musikalen Sommarnattens Leende.
Populära sånger bl a
"Vill ni se en stjärna"
"Stockholm blir Stockholm"
"Jag står i regnet"
"Från topp till tå"
Zarah Leander, international star of stage and screen, was born in this neighbourhood.
In diesem Viertel wurde Zarah Leander, der internationale Star von Bühne und Kabarett, geboren.
Skylten sitter på hörnet Kungsgatan 4 och sattes upp den 17 december 2003.
Se skylten som pdf-fil ->
Gymnasium Adolpho-Fredericianum (Gamla gymnasiet)
Uppfört på Lagbergets krön 1759, efter skiss av arkitekt Carl Hårleman under ledning av lektor Johan Fryxell.
I byggnaden har bl a funnits gymnasium, trivialskola, domkapitel och stiftsbibliotek.
Tornets lanternin byggdes som astronomiskt observatorium.
Byggnaden har även används som krigssjukhus och krutförråd för västra armén.
En av stadens äldsta byggnader.
Skylten sitter på trappräcket Kungsgatan 7 och sattes upp den 24 september 2004.
Kulturstipendium 2003
Karlstads kommuns kulturstipendium 2003 har tilldelats
Anders Blomqvist och Alf Hevelius
för deras insatser att återskapa Stadsträdgården som
en grön och vacker botanisk oas till glädje för många.
Skylten sitter på stolpen till portalen vid nordöstra entré till Stadsträdgården.
Skylten uppsatt 2004.
Orrholmen
På 1800-talet bestod Orrholmen av två holmar, Stora och Lilla Orrholmen. Lillla Orrholmen kom senare att kallas Tullholmen.
Sågverk och herrgård
På de två holmarna fanns sågverk, en stor herrgård för ägaren och enklare bostäder för arbetare och tjänstemän. Sågverket byggdes 1851, det var den första ångsågen i Värmland. Disponent var då Gustav Adolf Wall som ägde "halva Värmland". Här tillverkades takspån och plank. Sågverket gick bra och växte sig större, men drabbades 1927 av en förödande brand. Den dåvarande ägaren byggde genast nytt och passade på att modernisera.
Kontakter med världen
Det nya sågverket blev det första i Värmland som hade elektriskt ljus. Ett hyvleri och en lådfabrik tillkom senare. Frakter från sågverket skedde med de två bogserbåtarna Åke och Ove, som drog stora överbyggda lastpråmar. Via det egna rederiet Esperia hölls kontakter med stora delar av världen. Genom landhöjning och utfyllnad kom holmarna att förenas med fastlandet. År 1957 köpte Karlstad stad Orrholmen och verksamheten lades ned. Den äldre bebyggelsen dömdes ut och samtliga hus revs.
Den vita staden
Nästan 1 000 nya bostäder byggdes på Orrholmen under 1960-talet. Butiker, skola, lekplatser, bensinstation, idrottsplats och småbåtshamn uppfördes också. Området kom genom sin ljusa färgsättning att kallas Den Vita Staden, och blev vida berömt för sitt fantastiska läge med utsikt över Vänern. Hos stadsplanerare och arkitekter blev Orrholmen ett föredöme. Bland annat beundrade man den unika trafikmatningen med parkeringsanläggning och bussgata under ett betongdäck samt stora grönområden, säkra för de boende att röra sig på.
Bostadsbrist i Karlstad
Den Vita Staden kom till i en tid av stor bostadsbrist. Många lägenheter i Karlstad var då att betrakta som slum, utdömda av hälsovårdsnämnden men ändå befolkade eftersom det inte fanns andra alternativ. 1960 saknade nästan hälften av alla bostäder i Sverige dusch eller bad, och i tre av tio fanns inte vattentoalett. Kommunen ville ändra på detta och gjorde en stor satsning. Den Vita Stadens bostäder blev mycket moderna, rymliga och väl utrustade.
Spännande lekplats
Karlstad utnämndes 1968, mycket tack vare Orrholmen, till "Årets Stad". I samband med utmärkelsen ville man anlägga en lekplats utöver det vanliga. Genom att använda många olika material som sten, gräs trä, sand, plast, asfalt och vatten ville man göra lekplatsen intressant. För att ytterligare vara säker på att få en spännande och för barnen bra plats att vara på anlitades en barnpsykolog till planeringsgruppen. Till lekparken, som fick namnet Orrleken, hör också uppvärmda lokaler, djur, spel, bygglek, tunnlar, vattenspel och isbana. Här anlades senare en badplats. Orrleken har stått modell och inspirerat många andra lekplatser i Sverige.
Konstprojekt
I rondellen, framför garaget, finns det tredelade konstverket "Ett Fall och en Lösning" av konstnären Pecka Söderberg. Verket tillkom 2001 på initiativ av eleverna vid Orrholmsskolan. I garaget mellan höghusen startades 2003 ett projekt för att skapa en "mjukare" miljö genom bl.a. klassiks musik och konstnärlig utsmyckning.
Karlstads kommun
i samarbetet med
Värmlands Museum, Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening.
Tavlan uppsatt 2004 på Orrholmsplans östra sida mot Orrleken.
Pråmkanalen med Carlarnas sluss
Kanal för transporter
Under 120 år användes kanalen för frakter genom staden. Här transporterades produkter som järn, svavel, kol, kalk, trä, massa och papper till och från bruken längs Klarälven.
Pråmkanalen byggdes under åren 1835-38 efter ett ritningsförslag av Nils Ericson. Kanalen kom till under den stora kanalbyggartiden på 1800-talet, då vatten fortfarande var den sammanbindande länken mellan orter. Pråmkanalen blev en transportled mellan Klarälvens östra gren och Yttre Hamnen i Vänern. Via hamnen fanns en snabb direktförbindelse med Göteborg via Trollhätte kanal, invigd år 1800, och med Östersjön genom Göta kanal, byggd 1832.
Pråmar och andra båtar
De båtar som trafikerade kanalen var i huvudsak flatbottnade lastbåtar, pråmar och till bogserbåtar ombyggda ångslupar Pråmarna hette Neptun, Svan, Lommen, Nyttig och Klarafors och bogserbåtarna Laxen, Mölnbacka och Kraft. Kanalen trafikerade också av en hel del småbåtar. Det var vanligt att se ekor, snipor och andra farkoster uppdragna utefter kanalstranden.
Pråmarbetare
Före bogserbåtarnas tid måste pråmarbetare ”träla” (dra) båtarna uppströms. Vid trälning fästes en grov draglina i mastens topp. Pråmarna kunde väga upp till 15 ton. Genom att sjunga pråmdragarvisor underlättades arbetet. När pråmtrafiken var som mest aktiv på 1930-talet fanns tretton båtlag om vardera tre man.
Carlarnas sluss
Slussen kallas Carlarnas sluss efter hertig Karl, sedermera kung Karl IX, Karlstads grundare, och den dåvarande kungen Karl XIV Johan. De bådas sigill finns inhuggna på de stenklädda väggarna i slussen. I kanalen skedde slussning för att komma ner till Vänerns nivå. För att sköta slussningen anställdes en slussvakt. Dagligen måste han mäta vattenståndet och meddela hamnkaptenen. Slussportarna drogs för hand och antalet slussningar varierade. En del dagar slussade man sju till åtta gånger, andra dagar inte alls. Slussvaktarstugan står kvar vid kanten av västra stranden.
Stadens äldsta parkområde
Efter att kanalen byggts planterades träd i dubbla rader på kanalbankarna. Kanalstranden med sina alléer, som numera är stadens äldsta parkområde, har alltid varit ett omtyckt promenadstråk. Parken användes i synnerhet under slutet av 1800-talet då det fanns en brunns- och badinrättning vid norra kanalmynningen. Järnrikt vatten såldes på flaskor under namnet Karlstads Jernvatten.
Haga
Området öster om kanalen heter Haga. Idag är det en central stadsdel, men fram till tidigt 1800-tal räknades Haga till landbygden. Här växte småindustrier, hantverkslokaler och mindre bostadsbebyggelse upp. Vid Hagatorget byggdes under 1900-talets första år det pampiga stenhuset som kallas Centralpalatset. Här inrymdes förr apoteket Beckasinen och Österbergs järnhandel. På Hagatorget står en staty över fabrikör Gustaf Adolf Andersson som bodde här. Denne man lade grunden till Karlstads Mekaniska Verkstad, KMW, som haft stor betydelse för stadens utveckling.
Tyggårdsviken
Området sydväst om kanalen kallas för Tyggårdsviken. Namnet berättar om ett tyghus som uppfördes här som materialförråd för militären under Karl XII:s krig mot Norge. Under åren 1840-1880 byggdes här ett lasarett och ett länsfängelse. Byggnaderna finns kvar och fungerar idag som gymnasieskola respektive hotell.
Fakta
Kanalens mått Längd 1,8 km
Bredd ca 15 m
Djup ca 1,78 m
Slussen Längd 18,6 m
Bredd 8,9 m
Invigning torsdagen 30 augusti 1838 av
landshövding Johan af Wingård
Ritning Ingenjör Nils Ericson
Arbetsansvarig Löjtnant Carl Edward Norström
Arbetsstyrka Periodvis 600 man
Indelta soldater och fångar
Kanalen breddas 1901-03
Nyttotrafiken upphörde 1957
Karlstads nollpunkt = 42,15 m över havet ligger vid kanalens norra slussport på en sten mot Östra Kanalgatan.
Karlstads kommun
i samarbetet med
Värmlands Museum, Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening.
Tavlan uppsatt 2005 på Hagabrons västra sida.
HERRHAGEN
Från 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet bestod Herrhagen till stor del av hagmark, som ursprungligen tillhörde Karl IX:s herrgård Carlberg. Området kallades Herrgårdshagen.
Omkring 1850 var bebyggelsen fortfarande gles med ett par gårdar samt värdshuset Åttkanten, men snart skulle området komma att växa.
Industrier
Det har länge funnits industrier på Herrhagen. Karlstads Mekaniska Werkstad, KMW, grundades 1860 och blev snabbt den största industrin i Karlstad och var under en tid en av världens ledande pappersmaskintillverkare. På Herrhagen fanns även mindre industrier som Glasbruk, kakelugnstillverkning, karamellfabrik, tändsticksfabrik, tobaksfabriker och textilindustri. Efter andra världskriget fortsatte hamnrörelsens expansion i Karlstads Yttre hamn. Det första steget var att bygga en pir med ett anslutande järnvägsspår. Den vackra stationsbyggnaden från 1904, Östra station, som låg vid spåret är tyvärr riven medan stationsmästarbostaden är bevarad. Med industrierna växte invånarantalet och bebyggelsen och området fick karaktären av arbetarstadsdel.
Herrhagen i ny miljö
År 1898 upprättades en stadsplan för Herrhagen vilken reglerade bebyggelsen i ett rutnät av breda gator. Villorna ligger i en sammanhållen del på den östra sidan medan det på den västra sidan byggdes flerfamiljshus. Den största delen av de hus som finns på Herrhagen idag byggdes under 1900-talets första hälft. På 1960-talet började dock stadsdelen saneras och många av de gamla förfallna trä- och stenhusen ersattes med moderna huskroppar. Vid Herrhagsskolan växte det fram ett centrumtorg och 1972 byggdes här också en modern stadsdelskyrka. I KMW:s gamla verkstadslokaler i kvarteret Gjutaren har man med kultur-, nöjes- och idrottsverksamhet idag skapat ny rörelse kring den äldsta delen av
Herrhagen.
Parker och monumentalbyggnader
Stadsdelen har två större parker, Vasalunden och Herrhagsparken. I Herrhagsparken står Karlstads första offentliga konstverk, fontängruppen ”Lekande barn” av Oscar Johannesson. Herrhagsskolan (1906) med sin högresta fasad tillhör de större byggnaderna. Vattentornet (1888) och gamla KMW är andra monumentala landmärken på Herrhagen. De äldsta byggnaderna är Vågmästarbostaden (1850-talet) och Hamnkaptensbostaden i områdets södra del. Delar av det gamla värdshuset Åttkanten från 1838 finns fortfarande kvar i områdets norra del.
FAKTA
Herrhagen i årtal:
1605-47 Området är betesmark tillhörande Carlsberg
1838 Värdshuset Åttkanten uppförs
1860 KMW grundas
1899 Stadsplanen för Herrhagen antas
1906 Herrhagsskolan uppförs
1960-70 KMW flyttar till Lamberget. Sanering av äldre träbebyggelse, däribland
glasbruket på Glasberget
1970 Tre storskaliga flerbostadshus uppförs på Glasberget
1971 Herrhagskyrkan uppförs
1999 Byggnader uppförs vid de gamla industritomterna på södra Herrhagen
Karlstads kommun i samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening.
Skylten uppsatt 2006 vid korset Strandvägen och Karlagatan.
Residenstorget - stadens gamla centrum
Residenstorget är en plats med gamla anor som haft stor betydelse för Karlstad. Här låg tidigare stadens hamn och handelsplats. Uppströms bron låg Järnvågen där värmländskt järn vägdes och avgiftsbelades. Under flera århundraden var vågavgifterna stadens främsta inkomstkälla.
Residenstorget var vid sekelskiftet 1900 kullerstensbelagt. 1916 anlades en plantering med fontän, terrasser och stenbalustrad. Tio år senare ersattes fontänen av den nya Karl IX-statyn.
Platsen har genom tiderna haft olika namn som Hamntorget, Salttorget, Elftorget och Gryttorget.
Karl IX-statyn
På 1920-talet ville staden hedra sin grundare, hertig Karl sedermera Karl IX med en staty. Uppdraget gick till Arvikasonen, bildhuggaren Christian Eriksson. Bronsstatyn visar Karl IX som renässansfurste med stadens privilegiebrev i handen. På sockel av granit under Vasaättens vapen vasakärven kan man läsa "Urbem ondidit 1584" vilket betyder "Han grundade staden 1584". Två reliefer pryder sockeln. Den ena visar arbete i en stångjärnssmedja, den andra skogsfinnars svedjebruk.
Stadshotellet och Solastatyn
På den plats är Stadshotellet ligger idag har en gång Karlstads första kyrka och kyrkogård funnits. Stadshotellet uppfördes 1896 och ombyggdes 1906. Till Karlstads 400-årsjubileum 1984 donerade journalisten Lennart Cedrup statyn "Sola", av konstnären Herman Reijers. "Sola i Karlstad" var värdshusflickan Eva-Lisa Holtz som arbetade här i slutet av 1700-talet. Sist smeknamn lär hon ha fått på grund av sitt strålande humör. Sinne för ekonomi hade hon också. Så småningom drev hon ett eget värdshus i kvarteret där Mitticity ligger idag.
Äldsta broläget
Klarabron eller Västra bron är stadens äldsta broläge och var under flera århundraden den enda fasta förbindelselänken mellan fastlandet och Tingvallaön. År 1800 byggde den ryktbare C J Heublein, kallad Hybelejen, en ny bro som stod i 150 år innan den blev för smal för att klara den moderna trafiken. 1938 ersattes den av dagens betongbro.
Residenset
Det pampiga residenset byggdes 1871 och är landshövdingens bostad. Huvudfasaden mot väster utgör ett praktfullt blickfång. Byggnaden var ursprungligen byggd i två våningar men 1921-31 tillfördes en tredje. Ovanför entrén finns en så kallad hertigkrona, tillverkad vid Karlstads Mekaniska Werkstad.
Hypotekshuset
I hörnet Järnvägsgatan och Älvgatan står Hypotekshuset med gröntonad fasad och vackra gipsreliefer i gult. Huset byggdes 1853 och räddades tursamt vid den stora stadsbranden 1865. "Hörnet vid Hypoteket" blev därefter en träffpunkt för stadsborna. Här anslogs kungörelser och meddelanden som rörde staden och dess invånare.
Domus blev Mitticity
I hörnet mellan residenset och Hypotekshuset låg mellan åren 1960 och 1999 stadens största varuhus, Domus. Efter att varuhuset drabbats av en brand fick arkeologerna möjlighet att undersöka platsen. De fann grunden från ett medeltida hus och lämningar efter handelsverksamhet från 1600-talet. Mitticity, en galleria med butiker, restauranger, kaféer, barer och bostäder invigdes hösten 2006.
Karlstads kommun
I samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gilllet och Karlstads Hembygdsförening.
Tavla invigdes den 9 september 2007
Tavlan uppsatt hösten 2008 mellan Karl IX-statyn och Västra brons landfäste.
Till Herrhagen klockan 13.24
Den 9 maj 1945 tog andra världskriget slut i Europa, ett krig som då kostade uppskattningsvis 35-60 miljoner människor livet. I det neutrala Sverige märktes kriget mest genom tidningsartiklar, journalfilmer på bio, ransoneringar och beredskapstjänstgöring.
Den 26 juli 1945 kl 13.24 kom krigets verkliga ansikte närmare Karlstad. Då anlände till Herrhagsskolan den första gruppen av ca 300 kvinnliga överlevande från koncentrationslägret Bergen-Belsen utanför Hannover.
Det fanns olika sorters läger. Vissa var för de som ansågs vara misshagliga folkgrupper (judar, romer), andra var förvaringsplatser för politiska fångar eller krigsindustri med arbetskraft från ockuperade länder. När de tyska arméerna drog sig tillbaka tömde man lägren och föste fångarna framför sig i veritabla dödsmarscher. De som överlevde placerades i läger närmare Tysklands hjärta, läger som nu än mer blev helveten utan mat, utan sjukvård, utan administration. När engelska styrkor befriade Bergen-Belsen fann man tusentals ruttnande människolik och rester av fångarna på dödens brant.
Sverige åtog sig att ta emot ca 27 000 flyktingar. Det var några av dessa som den 26 juli 1945 kl 13.24 anlände till Karlstad i järnvägståg och lastades av i Vasagatans förlängning. Totalt ankom ca 300 kvinnor, varav merparten var polska judinnor, från barn till gamlingar. De var inte bara utmärglade utan också sjuka, oftast i tuberkulos och tyfus. Många fick köras i ambulans upp till Herrhagsskolan.
Herrhagsskolan hade under kriget varit förberett som beredskapssjukhus. På några dagar omvandlades skolan till sjukhus, ett högt staket med taggtråd sattes upp runt skolan och sängar och sjukvårdsutrustning placerades ut. Eleverna fick gå i andra skolor.
Karlstadsborna flockades runt skolan: av nyfikenhet, av medlidande, för att pröva sin skoltyska, för att träffa flickor. NWT och Karlstads-Tidningen ordnade insamlingar. De som mötte de intagna gjorde det på egen risk – tuberkulos var fortfarande en dödlig sjukdom i 1940-talets Sverige.
Herrhagsskolan var flyktingssjukhus i sex månader. Av de drygt 300 polska judinnor dog ett femtontal som finns begravda på den judiska begravningsplatsen i Karlstad. Kanske 15 till 20 kan ha stannat i staden längre eller kortare tid efter sjukhuset. 1946 fördes de flesta vidare till konvalescenthem i Sverige. Att återvända hem var för de flesta omöjligt: familjen fanns oftast inte längre, bostaden hade plundrats och övertagits av andra, nya gränser gjorde att hemstaden kanske hamnat i ett annat land. Det gällde att leta efter anhöriga överallt. Dagpenningen för en ung flicka var 25 till 50 öre. För en krona kunde man via Röda Korset söka efter t ex sin far, för ytterligare fyra dagars sparade slantar kunde man söka efter sin mor. Många hittade ändå till slut någon släkting eller bekant. Vi vet t ex att en av kvinnorna hamnade i Brasilien där hon skrev en bok om sitt liv.
Denna skylt sattes upp 2008 för att påminna om en för många okänd del av Karlstads historia. Den bygger på studiearbete i några av Karlstads skolor om Förintelsen. Du kan läsa mer om detta i Christer Mattssons bok Till Herrhagen klockan 13.24.
Karlstads kommun i samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Uppsatt 2008.
Stadsträdgården
Stadsträdgården grundades 1860 som en promenad- och rekreationspark för stadens invånare. Det var på initiativ av Hushållningssällskapet och dess sekreterare Frans von Schéele, som ville flytta hit sin trädgårds-mästarskola från Grums.
12 000 buskar och träd samt ett skolhus
Stadsträdgården egentliga anläggning påbörjades 1863 när det planterades 12 000 buskar och träd. Karlstads förste stadsträdgårdsmästare, Lorentz Ljungdahl, ritade parken. 1865 uppförde staden här ett skolhus. Eleverna fick till uppgift att hjälpa till vid parkens anläggning.
Skolhuset kom att innehålla växthus, bostäder, skollokaler, inackorderingsrum för eleverna och utrymme för orangeri. Byggnaden i parkens nordvästra hörn som kom att kallas Orangeriet, har en särpräglad arkitektur och är numera kulturskyddad. Arkitekt var kapten Erik Wilhelm Sparre.
Populärt schweizeri
Stadsfullmäktige menade att Stadsträdgården borde ha någon form av servering. 1869 låg en ritning av stadsarkitekt Karl Erik Sundberg klar. Ritningen utropades på auktion och köptes av stadens krogmadame, fru Mathilda Möller. Hon var tidigare restauratris på bland annat Frimurarlogen och fick nu för den ansenliga summan av 175 riksdaler rättighet att bygga och driva parkens schweizeri. Schweizeriet drevs sedan vidare med olika ägare fram till 1899 när det av Karlstads Spritförsäljningsaktiebolag ersattes med en ny och pampigare byggnad. Den nya restaurangsbyggnaden, med tre karakteristiska torn, ritades av arkitekt Svante Dylén. Denna mycket populära restaurang fanns kvar till den 17 september 1959, då den blev lågornas rov, offer för den omskrivne karlstadspyromanen som sammanlagt anlade ett 20-tal bränder och höll staden i skräck under sommaren 1959. En snabb uppbyggnad av Restaurang Sandgrund blev följden av detta pyromandåd.
Vattenspel och välbesökta utställningar
Stadsträdgårdens nuvarande fontän sattes upp 1897. Den är tillverkad vid Bolinders Mekaniska verkstad i Stockholm och ersatte en äldre fontän tillverkad här i staden av AB C. J. Wennbergs Mekaniska verkstad. Åren 1927 och 1947 höll Karlstads Fabriks- och Hantverksförening jubileumsutställningar i parken. Dessa var mycket välbesökta. 1947 års utställning nådde topprekord med hela 630 000 gäster.
Satsning och restaurering
Efter pyromandådet mot restaurangen kom parken att ligga mer eller mindre i träda. 1993 beslutade Karlstads kommun att utveckla parken. Parkingenjör Alf Hevelius och den pensionerade ingenjören Anders Blomqvist fick till uppgift att restaurera den lummiga trädgården med bibehållande av det gamla trädbeståndet.
Stadsträdgården, ursprungligen planlagd i gammal engelskviktoriansk parkstil med slingrande gångar, nyplanterades med ca 2 000 olika arter och sorter. Ett hortikulturellt och botaniskt intressant växtmaterial, bestående av buskar och träd, perenner och annuella växter. Allt med tankegången att det året runt ska finnas någon växt i blom.
Numera finns åter en mindre servering i parken som blivit ett populärt utflyktsmål för såväl Karlstadsbor som turister.
KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med
Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening.
SANDGRUND - STADENS GRÖNA UDDE
Unikt deltalandskap
Karlstad ligger på ett 30 km2 stort deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Älven och sandens påverkan på staden ser man tydligt här p Sandgrundsudden. För 200 år sedan existerade den knappt. Men genom enorma mängder sand, 20 - 50 ton per dygn vintertid, som Klarälven för med sig uppstod med tiden en sandö. En bit in på 1900-talet förvandlades ön till en udde genom att man fyllde upp passagen till staden. Sandgrund blev snabbt en naturlig oas i staden med öppna gräsytor, träddungar och mjukt slingrande stigar. Ett givet mål för ungdomar, svärmande kärlekspar och karlstadsfamiljers söndagspromenader.
Tidig bebyggelse
Till Sandgrund kom man under 1800-talet på en bro i Västra Torggatans förlängning. Tunnbindare Ekström uppförde här en verkstad 1866, men den försvann i en vårflod 1868. Här har även funnits en kopparslagsverkstad och en verkstadsbyggnad i två våningar för tillverkning av möbler och snickerier. 1904 uppförde Hushållningssällskapet en fiskodlingsanstalt och något år tidigare hade en tvättstuga byggts. På Sandgrund låg också sedan 1890 stadens vattenledningsverk.
Värmlands Museum
1929 invigdes länsmuseet i den pampiga gulputsade byggnaden med "kinesiskt" svängda takfall, pergola och långsmal damm, allt i en orientalisk influerad stil ritad av arkitekt Cyrillus Johansson. Nästan 70 år senare fick Cyrillus hus sällskap av en ny museibyggnad ritad av arkitekt Carl Nyrén. Nyrén kallade sin byggnad "Påskön". Ett namn taget efter den lärde karlstadsbiskopen Carl Adolph Agardh som genom sitt fönster i biskopsgården iaktog att den nya ön uppstigit ur vattnet - Påskön.
Restaurang Sandgrund och Bibliotekshuset
Restaurang Sandgrund invigdes 1960 och är till sin arkitektur mycket modernistisk. Restaurangen har gjort Karlstad känt som "dansstad". Stadsbiblioteket invigdes 1973 och är ritat av karlstadsarkitekten Janne Feldt. Byggnaden är i bottenplanet utsmyckat med en relief i naturbetong av de norska konstnärerna Per Tholin och Inger Sitter. Här finns förutom bibliotek film-, teater- och musiksalongen Arenan, samlingslokaler, kafé och inte minst stadens turistbyrå.
Museiparken och Sandgrundsparken
Parkdelen söder om (framför) museet heter Museiparken och området norr om museet kallas Sandgrundsparken. Här arbetar kommunen kontinuerligt med att göra hela området attraktivt för fritid och rekreation. Sandgrundsparkens, vars första etapp invigdes 2008, är ritad av arkitekten Torbjörn Andersson och skall ta tillara på den dramatiska plats där Klarälven, för första gången, delar sig på sin väg mot Vänern.
KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med Värmlands museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Uppsatt 2009
DYKDALBERNA OCH FLOTTNINGEN
Snett över Klarälvens östra älvgren står elva dykdalber. Namnet dykdalb har sannolikt holländskt ursprung, endera via le de d´albe, en spansk krigförare som 1584 använde konstruktionen för förtöjning av krigsfartyg utanför nederländernas kust, eller från två holländska ord för dyka och pinne. Dykdalber har använts i farleder och hamnar som fästpunkter för gångbroar, ledverk och andra anordningar.
Här i Klarälven har dykdalberna används inom flottningen. Mellan dykdalberna fanns förr förtöjda länsor som samlade upp drivtimmer. Före bogserbåtarnas tid kan pråmar ha förtöjts vid dykdalberna i väntan på att trälas (dras) genom Pråmkanalen. En dykdalb består av tre eller fem stockar som är djupt neddrivna i botten och sammanhållna med järnbultar och järnband.
Karakteristiskt inslag i stadsbilden
På 1930-talet förlorade länsorna sin funktion. Flottningstekniken hade förbättrats och bogsering av timmersläp skedde nu med de så kallade Lustenbåtarna. Långsamt förföll dykdalberna. Numera vårdas dykdalberna av Karlstads kommun som ett karakteristiskt inslag i stadsbilden och en påminnelse om Klarälvens betydelse som transportled.
Flottning på Klarälven
Timmerflottningen på Klarälven har gamla anor, troligtvis sedan 1600-talet. 1835 bildades Klarälvdalens flottningsförening. Flottarlag såg till att timmer som under vintern körts fram fördes nedför älven, sorterades och fördelades på adressaterna.
Under årens lopp har flottleden rensats och byggts ut. Dammar, timmerrännor, murar, stenkistor och skiljeställen anlades. Trysilelv (som Klarälven heter på den norska sidan) hade ett motsvarande system och efterhand kopplades de två systemen ihop och blev en led. Flottningen nådde sin topp 1957 då cirka en miljon kubikmeter timmer flöt nedför älven. På 1960- och 70-talen övertog lastbilarna alltmer av timmertransporterna. 1985 upphörde flottningen av värmländskt virke på Klarälven. Norskt timmer flottades dock fram till 1991.
KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Tavlan uppsatt 2008.
Tavlan sitter efter Östra älvgrenen väster om Hyttabron.
KASERNHÖJDEN
År 1913 flyttade Värmlands regemente från Trossnäs till Kasernhöjden. De tre kasernerna, kanslihuset och ett tjugotal övriga byggnader började byggas 1908. Officersmässen flyttades från Trossnäs och blev mäss för underofficerare och marketenteri för de värnpliktiga. År 1994 flyttades regementet till Kristinehamn och år 2000 lades det ned. De tidigare kasernerna har nu byggts om till lägenheter.
Tavlan uppsatt 2013 i samband med en ceremoni 100 år efter det att regementet flyttade till Karlstad.
I samarbete mellan Carlstads-Gillet och Karlstads kommun.
Tavlan sitter söder om kanslihuset, nuvarande STF vandrarhem och invigdes 2013-08-31.
-
Häkteberget
-
Gamla Stenbron
-
Biskopsgården
-
Frimurarorden
-
Domkyrkan
-
Karlstads teater
-
Poeten Nils Ferlin
-
Karlstads gamla hamn
-
Hypoteksföreningens hus
-
Landshövdingegården
-
Doktorsgården
-
Flachska gården
-
Häradshövdingegården
-
Grevgården
-
Branden 1865
-
Gamla kranen i Inre hamn
-
Pråmkanalen och slussvaktarstugan
-
Västra Kyrkogården med mera
-
Olof af Wibeli
-
Bryggeriarbetaren
-
Rört - "Luffarnas konung"
-
Selma Lagerlöf
-
Gustaf Fröding
-
Den dolda staden
-
Zarah Leander
-
Gymnasium Adolpho-Fredericianum
-
Orrholmen
-
Kulturstipendium 2003
-
Pråmkanalen med Carlarnas sluss
-
Herrhagen
-
Residenstorget - stadens gamla centrum
-
Till Herrhagen klockan 13.24
-
Stadsträdgården
-
SANDGRUND - STADENS GRÖNA UDDE
-
DYKDALBERNA OCH FLOTTNINGEN
-
Kasernhöjden
Häkteberget
Nordost om Gamla badhuset.
Lagbergets nordligaste utlöpare. Här låg stadens häkte 1762-1847.
Mollstugan
Namn efter en av ägarna. Uppförd 1795 som sämskinnsvaskeri av garvaren Wennersten. Revs efter branden 1967. Stensättning visar stugans läge.
Utanför byggnaden fanns 1870-1890 en ca 10 meter djup brunn försedd med stadens enda vattenreningsfilter.
Brunnsinrättning
1877 uppfördes här en brunnssalong och ett varmbadhus. Verksamheten upphörde 1892. Nytt varmbadhus av sten uppfördes 1908 badverksamheten upphörde 1978.
Uppsatt 1985
Gamla Stenbron
Skylten sitter vid älvkanten bakom Carlstads Conferens Centre
Gamla stenbron eller Östra bron började byggas 1761 sedan stadens borgare insatt att man måste ha en bro som motstod vårfloderna.
Byggansvarig blev den 29-åriga byggmästaren Anders Jacobsson. Han började bygga från norr där Fryksdals, Älvdals och Kils härader samt Nyeds bergslag hade tilldelats 464 fot och 10 pelare av bron. Staden tilldelades 110 fot och 3 pelare från söder. De 4000 kubikmeter sten som gick åt hämtades från Lamberget, Rudsberget och Svinbäcksberget.
Byggnadstiden beräknades till 4 år. 1765 stod alla stenkaren och en del av valven färdiga. En träöverbyggnad gjorde bron någorlunda användbar. 1797 invigdes den. Gustaf IV Adolf var då landets konung och Nils Nilsson Silverskjöld länets hövding. Först 1811 var brobygget avslutat.
En sägen att byggmästaren A. Jacobsson skulle ha tvivlat på brons hållbarhet och därför hoppat i älven och dränkt sig stämmer inte. Han dog 1804 i sitt hem i Segerstad.
1914-1915 förstärktes stenkaren vid älvens botten med betong och 1956 likaså brons övre delar. Elektrisk belysning hade bron fått redan 1909. Lyktstolparna var av trä men byttes 1923 mot de nuvarande av järn.
Vid södra brofästet låg stadens Östra tull. Därifrån sträckte sig vägen rakt upp över Lagberget mellan Gamla Gymnasiet och Domkyrkan. På södra älvstranden fanns huvudsakligen garverier. Där vi nu står har också Östra hyttan varit belägen, en samling bostadshus av trä, som revs 1946. På andra sidan Pråmkanalen -till vänster om oss -låg Mollstugan, ett sämskinnsvaskeri, som brann så sent som 1966.
Från norra brofästet utgick vägarna mot Filipstad och Kristinehamn - Stockholm. På ömse sidor därom anlades Västra och Östra kyrkogårdarna år 1800 och 1895.
Mitt emot oss på andra sidan älven, skymtar Sundsta Herrgård där Alfred Dahlgren under senare delen av 1800-talet drev laxkonservfabrik och brunnsrörelse, båda med internationell marknad. Källvatten därifrån hade mycket hög järnkarbonathalt. Senare leddes vatten tvärs över älven till "Karlstads Brunns- och Badinrättning", där Gamla badhuset nu ligger. I Brunnsparken och Brunnssalongen kunde man både dricka brunn och få medicinska bad -ja till och med njuta nyheten bastubad.
En tidsenlig miljö för 100 år sedan även i det gamla Karlstad.
Uppsatt 1996
Biskopsgården
Kvarteret Udde 1, Västra Torggatan 23.
Karlstad är stiftsstad sedan 1647. Stiftschefen som fram till 1883 också var kyrkoherde i Karlstad kallades först superintendent och erhöll 1772 titeln biskop.
Nuvarande biskopsgården är från 1780. Den förste biskopen som tog huset i besittning var Daniel Herwegh död 1787.
Biskopsgården undgick att skadas vid den förödande branden 1865.
Uppsatt 1982
Frimurarorden
Tingvallagatan 15 vid ingången till Frimurarelogens lokaler
Unionsförhandlingarna mellan Sverige och Norge höllos här 1905.
Carlstads-Gillet
Uppsatt 1955
Domkyrkan
Sten med tavla vid domkyrkan sydöstra vägg.
Här Hvilar Den Wittre Och Widt Utspridde Konstnären M:ster Christian Haller
Född Uti Saxen 1693
Mästare Uti Carlstad 1721
Upmurat DomKyrkan 1727
Afsomnad I Herranom 1759
Dess Efterlemnade Maka Madame Hedvig Norrsell Död 1765
En Lärling Sv Hertz har ristat denna Skrift
Uppsatt 1984
Text på sten
Domkyrkans byggmästare Christian Haller hans maka Hedvig Norrsell
Domkyrkans styresmän domkyrkoförsamlingen och Carlstads-Gillet hedrar deras minne
Karlstads teater
Initiativtagare till teaterbyggnationen fältläkare C. A. Haak. Ritad av Stockholmsoperans arkitekt Axel Anderberg, ansvarig byggmästare C. A. Resare i Karlstad.
Invigd den 7 nov. 1893. Invigningsprologen skriven av Gustaf Fröding.
Uppsatt 1984
Poeten Nils Ferlin
Tavlan uppsatt Sandbäcksgatan 7
Poeten Nils Ferlin föddes här den 11 december 1898. På denna plats låg då ett tvåvånings trähus med fastighetsbeteckningen KLARA 4. Fadern Johan Albert Ferlin var redaktionschef på Nya Wermlands-Tidningen. Modern Elin Nathalia f Andersson.
1908 flyttade familjen Ferlin till Filipstad.
1930 debut "En döddansares visor".
1938 kom genombrottet med diktsamlingen "Goggles".
1942 belönades han med Frödingsstipendiet.
1950 erhöll han De Nios Stora pris.
1955 mottog han Svenska Akademiens Bellmanspris.
1961 den 21 okt avled Nils Ferlin i Uppsala
Hans grav finns på Bromma Kyrkogård.
"Ty den som är rädd för Getsemane
har ingenting alls att få eller ge."
Uppsatt 1985
Karlstads gamla hamn
Här låg Karlstads hamn fram till senare delen av 1800-talet. Stenkajen byggdes 1847 - 1850 och ersatte en tidigare träkaj. Vattenhämtningsportarna i kajen användes av stadens borgerskap och brandkår.
Enda bevarade porten synes här till vänster.
Uppsatt 1986.
Hypoteksföreningens hus
Kvarteret Björnen, Älvgatan 1.
Byggt åren 1852 - 53.
Arkitekt och byggmästare: Jonas Jonsson, Linköping
Ett av dåtida Karlstads största och ståtligaste hus, byggt av sten i tre våningar.
Huset räddades undan lågorna vid stadens brand 1865, och kom att spela en betydande roll omedelbart efter branden. "Hörnet vid Hypoteket" blev ett centrum och en träffpunkt för stadsborna, här anslogs alla kungörelser, telegram och meddelanden som rörde staden och dess innevånare.
Uppsatt 1983.
Landshövdingegården
Kvarteret Almen, Älvgatan 7.
Lindmark-Nygrenska gården. Landshövdingebostad åren 1793 - 1809. Gården uppförd i en våning under första hälften av 1700-talt. När gården fick värdighet av landshövdingeresidens påbyggdes ytterligare en våning. Ansågs som en av stadens vackraste gårdar. Gårdens ekonomibyggnader belägna efter Fredsgatan har även innehållit ett mindre brännvinsbränneri.
Doktorsgården
Kvarteret Almen, Älvgatan 9.
från slutet av 1700-talet. Här residerade stadens två privatpraktiserande läkare i början av 1800-talet. På övre våningen doktor sedermera professor Peter Sundberg och nedre våningen doktor Erik Högberg.
Åren 1865 - 1867 var Carlstads Sparbank inrymd i huset nedre våning.
Flachska gården
Kvarteret Almen, Älvgatan 11.
uppförd under 1600-talets i en våning. En av stadens äldsta träbyggnader. Påbyggd som de flesta hus under 1800-talet till två våningar.
Här bodde stadens första postinspektör majoren Erik Gabriel Flach. Västra flygelbyggnaden var stadens första postkontor.
Häradshövdingegården
Kvarteret Almen, Älvgatan 13.
Pihlgrenska Gården från slutet av 1700-talet. Namnet efter häradshövding Anders Jakob Pihlgren som här residerade. Gården ursprungligen ett envåningshus under skiffertak. På gården en flygelbyggnad. Förr fanns ladugård för 30 kor och stall för 8 hästar.
Grevgården
Älvgatan 19.
från 1700-talet. Uppförd av greve Carl Gustav Löwenhielm ägare till bl a gårdarna Apertin och Lökene. Ett av stadens största hus av timmer i två våningar med högt brutet skifferklätt tak. Matsalen på övre våningen med sina sex fönster var en av dåtida Carlstads största lokaler.
Branden 1865
Hörnet Östra Torggatan - Drottninggatan
Söndagen den 2 juli 1865 utbröt på denna tomt den stora branden, som ödelade så gott som hela staden. Av stadens 241 tomter voro endast 9 obrända. Biskopshuset, gamla gymnasiet, lasarettet, fängelset, hypotekshuset och kvarteret Almen räddades.
Domkyrkans torn och yttertak eldhärjades.
Carlstads-Gillet
Uppsatt 1950
Gamla kranen i Inre hamn
Karlstads inre hamn anlades åren 1858 - 1864 då stadens borgare ansåg att den vid Kanikenäset några årtionden tidigare anlagda hamnen var alltför avlägset belägen.
Denna lyftkran byggdes av KMW år 1889 och levererades i juni 1890. Kranen stod ursprungligen på norra sidan av den nu delvis igenfyllda hamnbassängen. Kranens lyftkran är 4 ton.
Uppsatt 1988
Pråmkanalen och slussvaktarstugan
Kanalen byggdes av Nils Ericsson, John Ericssons broder, som genväg för pråmar och flottgods. Den invigdes 1838. Slussen var en av de bredaste i landet och kallades "Carlarnas sluss" efter Carl IX och Carl XIV Johan. Det krävdes 400 man, delvis indelta soldater, att bygga kanalen.
Slussvaktarstugan är något yngre och kallades av stadens invånare för "Pepparkakshuset". Det är helt oförändrat från byggnadsåret.
Uppsatt 1988
Västra Kyrkogården
Denna begravningsplats -Västra kyrkogården- invigdes den 4 maj 1800 av vice pastorn Jan Branzell.
-Meta-
Byggnaden Meta invigdes år 1837 av biskop C. A. Agardh såsom vintergrav . Den tjänade också som Lidbackska släktens gravkor. Senare flyttat till kyrkogårdens nordvästra hörn. Meta ombyggdes år 1901 till begravningskapell och användes såsom sådant senast år 1957.
-Östra kyrkogården-
På andra sidan gatan invigdes år 1895 av biskop V. H. Rundgren.
Uppsatt 1994
Olof af Wibeli
1752 - 1823
"Landshövdingen" i Johan L Runebergs diktsamling
"Fänrik Ståls sägner"
1803 - 1808 Landshövdig i Savolax och Karelens hövdingdöme
1809 - 1813 Landshövding i Värmlands län.
En hjälte utan vapen.
Carlstads-Gillet hedrar hans minne
Rört - Luffarnas konung"
Tavlan och en skulptur står mellan husen Strandvägen 26 - 28
Robert Olsson föddes vid Hyttan i Haga 1887. Familjen flyttade senare hit till närheten av det gamla glasbruket där fadern arbetade som portvakt. Härifrån utgick Rörts otaliga vandringar, som gjorde honom till en legend i Värmland. Han avled 1935 på Stagnellska sjukhuset här intill.
Gunnar Lundkvist gjorde skulpturen.
Uppsatt 2000
Selma Lagerlöf
Författarinna SELMA LAGERLÖF
Född 1858 på Mårbacka Ö:a Ämtervik i Värmland död 1940.
Ledamot av svenska akademien. nobelpristagare i litteratur.
Skulpturen av Arvid Backlund rest till 100 årsminnet av författarinnans födelse.
Bryggeriarbetaren
Här på Hedbergska tomten startade E C Franke bryggerirörelse 1857, vilken under olika namn verkade till 1968.
JM Byggnads AB uppförde 1997 de nuvarande bygnaderna och lät Gunnar Lundkvist utföra skulpturen "Bryggeriarbetaren" till minne av dem som under många år försåg Karlstadsborna med drycker.
Uppsatt 1999
Gustaf Fröding
Tavlan och statyn finns i korsningen Västra Torggatan - Kungsgatan
Gustaf Fröding
1860 - 1911
Skalden var verksam som journalist i Karlstad under flera perioder 1885 - 1894. Många av hans mest kända och folkkära dikter tillkom under denna tid: Det var dans bort i vägen, Våran prost, Jan Ersa och Per Persa, Tre trallande jäntor, Skalden Wennerbom, Balen - och många andra.
Herman Reijers skapade statyn av den unge Gustaf Fröding.
Frikostiga donatorer möjliggjprde arbetet:
Familjerna: Arrestad, Brag, Branzell, Erik V. Johansson, Nerman, Lennart Cedrup, Ahlmarks Bränsle AB, O. F. Ahlmark&Co Eftr AB, Bankerna i Karlstad, Berglöf&Velander, Calor VVS AB, Carlstads-Gillet, Centrum i Karlstad, Ernst&Young AB, Hermans Anderssons Bokhandel, HSB Centrala Värmland, Högskolan i Karlstad, Karlstads-Tidningen, Kvaerner, Läkarhuset i Karlstad, Länsförsäkringar Värmland, Länsstyrelsen i Värmland, Löfbergs Lila, Riksbyggen, SBAB i Karlstad, Stadshypotek, Telia AB, VBB VIAK AB, Värmlands Byggmästareförening, ÅJ Måleri&Färg AB.
Stiftelsen Gustaf Fröding i Karlstad
Ingemar Eliasson Sven-Åke Markusson Per Jan Wållgren
Uppsatt 22 augusti 1996
Den dolda staden
Skylten sitter vid Västra Torggatan mellan Tingvallagatan och Herrgårdsgatan.
Framför dig ser du resterna av en flera hundra år gammal gata, Norra torggatan som den hette förr (i dag Västa torggatan). För under asfalten döljer sig en dold stad som en gång i tiden var lika levande som den är i dag.
Gatan är daterad till andra hälften av 1700-talet och fram till årtalet 1865, då den förödande branden ödelade i stort sett hela Karlstad. Nästan 4000 människor blev hemlösa, och efter branden ändrades staden till hur den ser ut i dag. Torget placerades i en annan riktning, gatorna breddades och flera hus än tidigare byggdes i sten.
Karlstad blir stad 1584 och grundaren var hertig Karl. Vid den här tiden fanns det 45 hushåll i staden med ca 150-200 invånare. Människorna levde inte bara på sina yrken utan jordbruk och fiske var minst lika viktiga för att kunna överleva.
Utmed den östra sidan av dagens gata påträffades flera husgrunder under en arkeologisk undersökning 2001. Husgrunderna sträckte sig till gatan som ni ser framför er. Arkeologerna från Värmlands museum hittade kritpipor, mynt, bössflinta och stora mängder importerad kinesisk porslin. Sedan tidigare var det känt att människorna som bodde norr om torget var mer välbärgade och tillhörde den högre societeten, vilket förklarade en del av fynden. Förutom dessa föremål påträffades några ovanliga fynd, gravhällar, som skvallrar om den gamla kyrkan som låg där stiftshuset och stadshotellet nu ligger.
Kyrkan byggdes på denna plats 1611 men förstördes under en brand i början av 1700-talet. Gravhällarna som påträffades under utgrävningarna låg en gång i tiden inne i kyrkan. På två av gravhällarna var människofigurer inristade. Det visade sig vara två kvinnor i bedjande ställning och en manskropp från midjan och nedåt. Genom klädedräkterna kan hällarna dateras till tidigt 1600-tal. Domkyrkoprotokoll från slutet av 1600-talet berättar att gravhällar var till salu eller skänktes till anhöriga efter de tjänat sitt syfte.
När ni vandrar på Karlstads gator så omges ni av historiska miljöer. Vissa saker syns fortfarande medan andra ligger dolda under asfalten. Det ni ser framför er är en berättelse av många.
NCC Karlstads kommun
Zarah Leander
(1907 - 1981)
Sångerska
revyartist
skådespelerska
"Primadonna Assoluta"
- en av 1900-talets stora svenska artister.
Zarah Hedberg, gift Leander, föds i detta kvarter 1907. Artisintresset väckas vid ett besök på Karlstads teater under ungdomsåren.
Zarah debuterar 1929 hos Ernst Rolf i Borås och i början av 30-talet spelar hon bl a mot Gösta Ekman i Glada Änkan.
Ett gästspel i Wien 1936 leder till filmkarriär i Tyskland för "Die Leander".
Under 50 - 60-talet turnerar Zarah i Sverige, Europa och Sydamerika ofta ackompanjerad av maken Arne Hülphers. Sista svenska scenroll blir musikalen Sommarnattens Leende.
Populära sånger bl a
"Vill ni se en stjärna"
"Stockholm blir Stockholm"
"Jag står i regnet"
"Från topp till tå"
Zarah Leander, international star of stage and screen, was born in this neighbourhood.
In diesem Viertel wurde Zarah Leander, der internationale Star von Bühne und Kabarett, geboren.
Skylten sitter på hörnet Kungsgatan 4 och sattes upp den 17 december 2003.
Se skylten som pdf-fil ->
Gymnasium Adolpho-Fredericianum (Gamla gymnasiet)
Uppfört på Lagbergets krön 1759, efter skiss av arkitekt Carl Hårleman under ledning av lektor Johan Fryxell.
I byggnaden har bl a funnits gymnasium, trivialskola, domkapitel och stiftsbibliotek.
Tornets lanternin byggdes som astronomiskt observatorium.
Byggnaden har även används som krigssjukhus och krutförråd för västra armén.
En av stadens äldsta byggnader.
Skylten sitter på trappräcket Kungsgatan 7 och sattes upp den 24 september 2004.
Kulturstipendium 2003
Karlstads kommuns kulturstipendium 2003 har tilldelats
Anders Blomqvist och Alf Hevelius
för deras insatser att återskapa Stadsträdgården som
en grön och vacker botanisk oas till glädje för många.
Skylten sitter på stolpen till portalen vid nordöstra entré till Stadsträdgården.
Skylten uppsatt 2004.
Orrholmen
På 1800-talet bestod Orrholmen av två holmar, Stora och Lilla Orrholmen. Lillla Orrholmen kom senare att kallas Tullholmen.
Sågverk och herrgård
På de två holmarna fanns sågverk, en stor herrgård för ägaren och enklare bostäder för arbetare och tjänstemän. Sågverket byggdes 1851, det var den första ångsågen i Värmland. Disponent var då Gustav Adolf Wall som ägde "halva Värmland". Här tillverkades takspån och plank. Sågverket gick bra och växte sig större, men drabbades 1927 av en förödande brand. Den dåvarande ägaren byggde genast nytt och passade på att modernisera.
Kontakter med världen
Det nya sågverket blev det första i Värmland som hade elektriskt ljus. Ett hyvleri och en lådfabrik tillkom senare. Frakter från sågverket skedde med de två bogserbåtarna Åke och Ove, som drog stora överbyggda lastpråmar. Via det egna rederiet Esperia hölls kontakter med stora delar av världen. Genom landhöjning och utfyllnad kom holmarna att förenas med fastlandet. År 1957 köpte Karlstad stad Orrholmen och verksamheten lades ned. Den äldre bebyggelsen dömdes ut och samtliga hus revs.
Den vita staden
Nästan 1 000 nya bostäder byggdes på Orrholmen under 1960-talet. Butiker, skola, lekplatser, bensinstation, idrottsplats och småbåtshamn uppfördes också. Området kom genom sin ljusa färgsättning att kallas Den Vita Staden, och blev vida berömt för sitt fantastiska läge med utsikt över Vänern. Hos stadsplanerare och arkitekter blev Orrholmen ett föredöme. Bland annat beundrade man den unika trafikmatningen med parkeringsanläggning och bussgata under ett betongdäck samt stora grönområden, säkra för de boende att röra sig på.
Bostadsbrist i Karlstad
Den Vita Staden kom till i en tid av stor bostadsbrist. Många lägenheter i Karlstad var då att betrakta som slum, utdömda av hälsovårdsnämnden men ändå befolkade eftersom det inte fanns andra alternativ. 1960 saknade nästan hälften av alla bostäder i Sverige dusch eller bad, och i tre av tio fanns inte vattentoalett. Kommunen ville ändra på detta och gjorde en stor satsning. Den Vita Stadens bostäder blev mycket moderna, rymliga och väl utrustade.
Spännande lekplats
Karlstad utnämndes 1968, mycket tack vare Orrholmen, till "Årets Stad". I samband med utmärkelsen ville man anlägga en lekplats utöver det vanliga. Genom att använda många olika material som sten, gräs trä, sand, plast, asfalt och vatten ville man göra lekplatsen intressant. För att ytterligare vara säker på att få en spännande och för barnen bra plats att vara på anlitades en barnpsykolog till planeringsgruppen. Till lekparken, som fick namnet Orrleken, hör också uppvärmda lokaler, djur, spel, bygglek, tunnlar, vattenspel och isbana. Här anlades senare en badplats. Orrleken har stått modell och inspirerat många andra lekplatser i Sverige.
Konstprojekt
I rondellen, framför garaget, finns det tredelade konstverket "Ett Fall och en Lösning" av konstnären Pecka Söderberg. Verket tillkom 2001 på initiativ av eleverna vid Orrholmsskolan. I garaget mellan höghusen startades 2003 ett projekt för att skapa en "mjukare" miljö genom bl.a. klassiks musik och konstnärlig utsmyckning.
Karlstads kommun
i samarbetet med
Värmlands Museum, Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening.
Tavlan uppsatt 2004 på Orrholmsplans östra sida mot Orrleken.
Pråmkanalen med Carlarnas sluss
Kanal för transporter
Under 120 år användes kanalen för frakter genom staden. Här transporterades produkter som järn, svavel, kol, kalk, trä, massa och papper till och från bruken längs Klarälven.
Pråmkanalen byggdes under åren 1835-38 efter ett ritningsförslag av Nils Ericson. Kanalen kom till under den stora kanalbyggartiden på 1800-talet, då vatten fortfarande var den sammanbindande länken mellan orter. Pråmkanalen blev en transportled mellan Klarälvens östra gren och Yttre Hamnen i Vänern. Via hamnen fanns en snabb direktförbindelse med Göteborg via Trollhätte kanal, invigd år 1800, och med Östersjön genom Göta kanal, byggd 1832.
Pråmar och andra båtar
De båtar som trafikerade kanalen var i huvudsak flatbottnade lastbåtar, pråmar och till bogserbåtar ombyggda ångslupar Pråmarna hette Neptun, Svan, Lommen, Nyttig och Klarafors och bogserbåtarna Laxen, Mölnbacka och Kraft. Kanalen trafikerade också av en hel del småbåtar. Det var vanligt att se ekor, snipor och andra farkoster uppdragna utefter kanalstranden.
Pråmarbetare
Före bogserbåtarnas tid måste pråmarbetare ”träla” (dra) båtarna uppströms. Vid trälning fästes en grov draglina i mastens topp. Pråmarna kunde väga upp till 15 ton. Genom att sjunga pråmdragarvisor underlättades arbetet. När pråmtrafiken var som mest aktiv på 1930-talet fanns tretton båtlag om vardera tre man.
Carlarnas sluss
Slussen kallas Carlarnas sluss efter hertig Karl, sedermera kung Karl IX, Karlstads grundare, och den dåvarande kungen Karl XIV Johan. De bådas sigill finns inhuggna på de stenklädda väggarna i slussen. I kanalen skedde slussning för att komma ner till Vänerns nivå. För att sköta slussningen anställdes en slussvakt. Dagligen måste han mäta vattenståndet och meddela hamnkaptenen. Slussportarna drogs för hand och antalet slussningar varierade. En del dagar slussade man sju till åtta gånger, andra dagar inte alls. Slussvaktarstugan står kvar vid kanten av västra stranden.
Stadens äldsta parkområde
Efter att kanalen byggts planterades träd i dubbla rader på kanalbankarna. Kanalstranden med sina alléer, som numera är stadens äldsta parkområde, har alltid varit ett omtyckt promenadstråk. Parken användes i synnerhet under slutet av 1800-talet då det fanns en brunns- och badinrättning vid norra kanalmynningen. Järnrikt vatten såldes på flaskor under namnet Karlstads Jernvatten.
Haga
Området öster om kanalen heter Haga. Idag är det en central stadsdel, men fram till tidigt 1800-tal räknades Haga till landbygden. Här växte småindustrier, hantverkslokaler och mindre bostadsbebyggelse upp. Vid Hagatorget byggdes under 1900-talets första år det pampiga stenhuset som kallas Centralpalatset. Här inrymdes förr apoteket Beckasinen och Österbergs järnhandel. På Hagatorget står en staty över fabrikör Gustaf Adolf Andersson som bodde här. Denne man lade grunden till Karlstads Mekaniska Verkstad, KMW, som haft stor betydelse för stadens utveckling.
Tyggårdsviken
Området sydväst om kanalen kallas för Tyggårdsviken. Namnet berättar om ett tyghus som uppfördes här som materialförråd för militären under Karl XII:s krig mot Norge. Under åren 1840-1880 byggdes här ett lasarett och ett länsfängelse. Byggnaderna finns kvar och fungerar idag som gymnasieskola respektive hotell.
Fakta
Kanalens mått Längd 1,8 km
Bredd ca 15 m
Djup ca 1,78 m
Slussen Längd 18,6 m
Bredd 8,9 m
Invigning torsdagen 30 augusti 1838 av
landshövding Johan af Wingård
Ritning Ingenjör Nils Ericson
Arbetsansvarig Löjtnant Carl Edward Norström
Arbetsstyrka Periodvis 600 man
Indelta soldater och fångar
Kanalen breddas 1901-03
Nyttotrafiken upphörde 1957
Karlstads nollpunkt = 42,15 m över havet ligger vid kanalens norra slussport på en sten mot Östra Kanalgatan.
Karlstads kommun
i samarbetet med
Värmlands Museum, Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening.
Tavlan uppsatt 2005 på Hagabrons västra sida.
HERRHAGEN
Från 1500-talet och fram till mitten av 1800-talet bestod Herrhagen till stor del av hagmark, som ursprungligen tillhörde Karl IX:s herrgård Carlberg. Området kallades Herrgårdshagen.
Omkring 1850 var bebyggelsen fortfarande gles med ett par gårdar samt värdshuset Åttkanten, men snart skulle området komma att växa.
Industrier
Det har länge funnits industrier på Herrhagen. Karlstads Mekaniska Werkstad, KMW, grundades 1860 och blev snabbt den största industrin i Karlstad och var under en tid en av världens ledande pappersmaskintillverkare. På Herrhagen fanns även mindre industrier som Glasbruk, kakelugnstillverkning, karamellfabrik, tändsticksfabrik, tobaksfabriker och textilindustri. Efter andra världskriget fortsatte hamnrörelsens expansion i Karlstads Yttre hamn. Det första steget var att bygga en pir med ett anslutande järnvägsspår. Den vackra stationsbyggnaden från 1904, Östra station, som låg vid spåret är tyvärr riven medan stationsmästarbostaden är bevarad. Med industrierna växte invånarantalet och bebyggelsen och området fick karaktären av arbetarstadsdel.
Herrhagen i ny miljö
År 1898 upprättades en stadsplan för Herrhagen vilken reglerade bebyggelsen i ett rutnät av breda gator. Villorna ligger i en sammanhållen del på den östra sidan medan det på den västra sidan byggdes flerfamiljshus. Den största delen av de hus som finns på Herrhagen idag byggdes under 1900-talets första hälft. På 1960-talet började dock stadsdelen saneras och många av de gamla förfallna trä- och stenhusen ersattes med moderna huskroppar. Vid Herrhagsskolan växte det fram ett centrumtorg och 1972 byggdes här också en modern stadsdelskyrka. I KMW:s gamla verkstadslokaler i kvarteret Gjutaren har man med kultur-, nöjes- och idrottsverksamhet idag skapat ny rörelse kring den äldsta delen av
Herrhagen.
Parker och monumentalbyggnader
Stadsdelen har två större parker, Vasalunden och Herrhagsparken. I Herrhagsparken står Karlstads första offentliga konstverk, fontängruppen ”Lekande barn” av Oscar Johannesson. Herrhagsskolan (1906) med sin högresta fasad tillhör de större byggnaderna. Vattentornet (1888) och gamla KMW är andra monumentala landmärken på Herrhagen. De äldsta byggnaderna är Vågmästarbostaden (1850-talet) och Hamnkaptensbostaden i områdets södra del. Delar av det gamla värdshuset Åttkanten från 1838 finns fortfarande kvar i områdets norra del.
FAKTA
Herrhagen i årtal:
1605-47 Området är betesmark tillhörande Carlsberg
1838 Värdshuset Åttkanten uppförs
1860 KMW grundas
1899 Stadsplanen för Herrhagen antas
1906 Herrhagsskolan uppförs
1960-70 KMW flyttar till Lamberget. Sanering av äldre träbebyggelse, däribland
glasbruket på Glasberget
1970 Tre storskaliga flerbostadshus uppförs på Glasberget
1971 Herrhagskyrkan uppförs
1999 Byggnader uppförs vid de gamla industritomterna på södra Herrhagen
Karlstads kommun i samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet och Karlstads Hembygdsförening.
Skylten uppsatt 2006 vid korset Strandvägen och Karlagatan.
Residenstorget - stadens gamla centrum
Residenstorget är en plats med gamla anor som haft stor betydelse för Karlstad. Här låg tidigare stadens hamn och handelsplats. Uppströms bron låg Järnvågen där värmländskt järn vägdes och avgiftsbelades. Under flera århundraden var vågavgifterna stadens främsta inkomstkälla.
Residenstorget var vid sekelskiftet 1900 kullerstensbelagt. 1916 anlades en plantering med fontän, terrasser och stenbalustrad. Tio år senare ersattes fontänen av den nya Karl IX-statyn.
Platsen har genom tiderna haft olika namn som Hamntorget, Salttorget, Elftorget och Gryttorget.
Karl IX-statyn
På 1920-talet ville staden hedra sin grundare, hertig Karl sedermera Karl IX med en staty. Uppdraget gick till Arvikasonen, bildhuggaren Christian Eriksson. Bronsstatyn visar Karl IX som renässansfurste med stadens privilegiebrev i handen. På sockel av granit under Vasaättens vapen vasakärven kan man läsa "Urbem ondidit 1584" vilket betyder "Han grundade staden 1584". Två reliefer pryder sockeln. Den ena visar arbete i en stångjärnssmedja, den andra skogsfinnars svedjebruk.
Stadshotellet och Solastatyn
På den plats är Stadshotellet ligger idag har en gång Karlstads första kyrka och kyrkogård funnits. Stadshotellet uppfördes 1896 och ombyggdes 1906. Till Karlstads 400-årsjubileum 1984 donerade journalisten Lennart Cedrup statyn "Sola", av konstnären Herman Reijers. "Sola i Karlstad" var värdshusflickan Eva-Lisa Holtz som arbetade här i slutet av 1700-talet. Sist smeknamn lär hon ha fått på grund av sitt strålande humör. Sinne för ekonomi hade hon också. Så småningom drev hon ett eget värdshus i kvarteret där Mitticity ligger idag.
Äldsta broläget
Klarabron eller Västra bron är stadens äldsta broläge och var under flera århundraden den enda fasta förbindelselänken mellan fastlandet och Tingvallaön. År 1800 byggde den ryktbare C J Heublein, kallad Hybelejen, en ny bro som stod i 150 år innan den blev för smal för att klara den moderna trafiken. 1938 ersattes den av dagens betongbro.
Residenset
Det pampiga residenset byggdes 1871 och är landshövdingens bostad. Huvudfasaden mot väster utgör ett praktfullt blickfång. Byggnaden var ursprungligen byggd i två våningar men 1921-31 tillfördes en tredje. Ovanför entrén finns en så kallad hertigkrona, tillverkad vid Karlstads Mekaniska Werkstad.
Hypotekshuset
I hörnet Järnvägsgatan och Älvgatan står Hypotekshuset med gröntonad fasad och vackra gipsreliefer i gult. Huset byggdes 1853 och räddades tursamt vid den stora stadsbranden 1865. "Hörnet vid Hypoteket" blev därefter en träffpunkt för stadsborna. Här anslogs kungörelser och meddelanden som rörde staden och dess invånare.
Domus blev Mitticity
I hörnet mellan residenset och Hypotekshuset låg mellan åren 1960 och 1999 stadens största varuhus, Domus. Efter att varuhuset drabbats av en brand fick arkeologerna möjlighet att undersöka platsen. De fann grunden från ett medeltida hus och lämningar efter handelsverksamhet från 1600-talet. Mitticity, en galleria med butiker, restauranger, kaféer, barer och bostäder invigdes hösten 2006.
Karlstads kommun
I samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gilllet och Karlstads Hembygdsförening.
Tavla invigdes den 9 september 2007
Tavlan uppsatt hösten 2008 mellan Karl IX-statyn och Västra brons landfäste.
Till Herrhagen klockan 13.24
Den 9 maj 1945 tog andra världskriget slut i Europa, ett krig som då kostade uppskattningsvis 35-60 miljoner människor livet. I det neutrala Sverige märktes kriget mest genom tidningsartiklar, journalfilmer på bio, ransoneringar och beredskapstjänstgöring.
Den 26 juli 1945 kl 13.24 kom krigets verkliga ansikte närmare Karlstad. Då anlände till Herrhagsskolan den första gruppen av ca 300 kvinnliga överlevande från koncentrationslägret Bergen-Belsen utanför Hannover.
Det fanns olika sorters läger. Vissa var för de som ansågs vara misshagliga folkgrupper (judar, romer), andra var förvaringsplatser för politiska fångar eller krigsindustri med arbetskraft från ockuperade länder. När de tyska arméerna drog sig tillbaka tömde man lägren och föste fångarna framför sig i veritabla dödsmarscher. De som överlevde placerades i läger närmare Tysklands hjärta, läger som nu än mer blev helveten utan mat, utan sjukvård, utan administration. När engelska styrkor befriade Bergen-Belsen fann man tusentals ruttnande människolik och rester av fångarna på dödens brant.
Sverige åtog sig att ta emot ca 27 000 flyktingar. Det var några av dessa som den 26 juli 1945 kl 13.24 anlände till Karlstad i järnvägståg och lastades av i Vasagatans förlängning. Totalt ankom ca 300 kvinnor, varav merparten var polska judinnor, från barn till gamlingar. De var inte bara utmärglade utan också sjuka, oftast i tuberkulos och tyfus. Många fick köras i ambulans upp till Herrhagsskolan.
Herrhagsskolan hade under kriget varit förberett som beredskapssjukhus. På några dagar omvandlades skolan till sjukhus, ett högt staket med taggtråd sattes upp runt skolan och sängar och sjukvårdsutrustning placerades ut. Eleverna fick gå i andra skolor.
Karlstadsborna flockades runt skolan: av nyfikenhet, av medlidande, för att pröva sin skoltyska, för att träffa flickor. NWT och Karlstads-Tidningen ordnade insamlingar. De som mötte de intagna gjorde det på egen risk – tuberkulos var fortfarande en dödlig sjukdom i 1940-talets Sverige.
Herrhagsskolan var flyktingssjukhus i sex månader. Av de drygt 300 polska judinnor dog ett femtontal som finns begravda på den judiska begravningsplatsen i Karlstad. Kanske 15 till 20 kan ha stannat i staden längre eller kortare tid efter sjukhuset. 1946 fördes de flesta vidare till konvalescenthem i Sverige. Att återvända hem var för de flesta omöjligt: familjen fanns oftast inte längre, bostaden hade plundrats och övertagits av andra, nya gränser gjorde att hemstaden kanske hamnat i ett annat land. Det gällde att leta efter anhöriga överallt. Dagpenningen för en ung flicka var 25 till 50 öre. För en krona kunde man via Röda Korset söka efter t ex sin far, för ytterligare fyra dagars sparade slantar kunde man söka efter sin mor. Många hittade ändå till slut någon släkting eller bekant. Vi vet t ex att en av kvinnorna hamnade i Brasilien där hon skrev en bok om sitt liv.
Denna skylt sattes upp 2008 för att påminna om en för många okänd del av Karlstads historia. Den bygger på studiearbete i några av Karlstads skolor om Förintelsen. Du kan läsa mer om detta i Christer Mattssons bok Till Herrhagen klockan 13.24.
Karlstads kommun i samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Uppsatt 2008.
Stadsträdgården
Stadsträdgården grundades 1860 som en promenad- och rekreationspark för stadens invånare. Det var på initiativ av Hushållningssällskapet och dess sekreterare Frans von Schéele, som ville flytta hit sin trädgårds-mästarskola från Grums.
12 000 buskar och träd samt ett skolhus
Stadsträdgården egentliga anläggning påbörjades 1863 när det planterades 12 000 buskar och träd. Karlstads förste stadsträdgårdsmästare, Lorentz Ljungdahl, ritade parken. 1865 uppförde staden här ett skolhus. Eleverna fick till uppgift att hjälpa till vid parkens anläggning.
Skolhuset kom att innehålla växthus, bostäder, skollokaler, inackorderingsrum för eleverna och utrymme för orangeri. Byggnaden i parkens nordvästra hörn som kom att kallas Orangeriet, har en särpräglad arkitektur och är numera kulturskyddad. Arkitekt var kapten Erik Wilhelm Sparre.
Populärt schweizeri
Stadsfullmäktige menade att Stadsträdgården borde ha någon form av servering. 1869 låg en ritning av stadsarkitekt Karl Erik Sundberg klar. Ritningen utropades på auktion och köptes av stadens krogmadame, fru Mathilda Möller. Hon var tidigare restauratris på bland annat Frimurarlogen och fick nu för den ansenliga summan av 175 riksdaler rättighet att bygga och driva parkens schweizeri. Schweizeriet drevs sedan vidare med olika ägare fram till 1899 när det av Karlstads Spritförsäljningsaktiebolag ersattes med en ny och pampigare byggnad. Den nya restaurangsbyggnaden, med tre karakteristiska torn, ritades av arkitekt Svante Dylén. Denna mycket populära restaurang fanns kvar till den 17 september 1959, då den blev lågornas rov, offer för den omskrivne karlstadspyromanen som sammanlagt anlade ett 20-tal bränder och höll staden i skräck under sommaren 1959. En snabb uppbyggnad av Restaurang Sandgrund blev följden av detta pyromandåd.
Vattenspel och välbesökta utställningar
Stadsträdgårdens nuvarande fontän sattes upp 1897. Den är tillverkad vid Bolinders Mekaniska verkstad i Stockholm och ersatte en äldre fontän tillverkad här i staden av AB C. J. Wennbergs Mekaniska verkstad. Åren 1927 och 1947 höll Karlstads Fabriks- och Hantverksförening jubileumsutställningar i parken. Dessa var mycket välbesökta. 1947 års utställning nådde topprekord med hela 630 000 gäster.
Satsning och restaurering
Efter pyromandådet mot restaurangen kom parken att ligga mer eller mindre i träda. 1993 beslutade Karlstads kommun att utveckla parken. Parkingenjör Alf Hevelius och den pensionerade ingenjören Anders Blomqvist fick till uppgift att restaurera den lummiga trädgården med bibehållande av det gamla trädbeståndet.
Stadsträdgården, ursprungligen planlagd i gammal engelskviktoriansk parkstil med slingrande gångar, nyplanterades med ca 2 000 olika arter och sorter. Ett hortikulturellt och botaniskt intressant växtmaterial, bestående av buskar och träd, perenner och annuella växter. Allt med tankegången att det året runt ska finnas någon växt i blom.
Numera finns åter en mindre servering i parken som blivit ett populärt utflyktsmål för såväl Karlstadsbor som turister.
KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med
Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening.
SANDGRUND - STADENS GRÖNA UDDE
Unikt deltalandskap
Karlstad ligger på ett 30 km2 stort deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Älven och sandens påverkan på staden ser man tydligt här p Sandgrundsudden. För 200 år sedan existerade den knappt. Men genom enorma mängder sand, 20 - 50 ton per dygn vintertid, som Klarälven för med sig uppstod med tiden en sandö. En bit in på 1900-talet förvandlades ön till en udde genom att man fyllde upp passagen till staden. Sandgrund blev snabbt en naturlig oas i staden med öppna gräsytor, träddungar och mjukt slingrande stigar. Ett givet mål för ungdomar, svärmande kärlekspar och karlstadsfamiljers söndagspromenader.
Tidig bebyggelse
Till Sandgrund kom man under 1800-talet på en bro i Västra Torggatans förlängning. Tunnbindare Ekström uppförde här en verkstad 1866, men den försvann i en vårflod 1868. Här har även funnits en kopparslagsverkstad och en verkstadsbyggnad i två våningar för tillverkning av möbler och snickerier. 1904 uppförde Hushållningssällskapet en fiskodlingsanstalt och något år tidigare hade en tvättstuga byggts. På Sandgrund låg också sedan 1890 stadens vattenledningsverk.
Värmlands Museum
1929 invigdes länsmuseet i den pampiga gulputsade byggnaden med "kinesiskt" svängda takfall, pergola och långsmal damm, allt i en orientalisk influerad stil ritad av arkitekt Cyrillus Johansson. Nästan 70 år senare fick Cyrillus hus sällskap av en ny museibyggnad ritad av arkitekt Carl Nyrén. Nyrén kallade sin byggnad "Påskön". Ett namn taget efter den lärde karlstadsbiskopen Carl Adolph Agardh som genom sitt fönster i biskopsgården iaktog att den nya ön uppstigit ur vattnet - Påskön.
Restaurang Sandgrund och Bibliotekshuset
Restaurang Sandgrund invigdes 1960 och är till sin arkitektur mycket modernistisk. Restaurangen har gjort Karlstad känt som "dansstad". Stadsbiblioteket invigdes 1973 och är ritat av karlstadsarkitekten Janne Feldt. Byggnaden är i bottenplanet utsmyckat med en relief i naturbetong av de norska konstnärerna Per Tholin och Inger Sitter. Här finns förutom bibliotek film-, teater- och musiksalongen Arenan, samlingslokaler, kafé och inte minst stadens turistbyrå.
Museiparken och Sandgrundsparken
Parkdelen söder om (framför) museet heter Museiparken och området norr om museet kallas Sandgrundsparken. Här arbetar kommunen kontinuerligt med att göra hela området attraktivt för fritid och rekreation. Sandgrundsparkens, vars första etapp invigdes 2008, är ritad av arkitekten Torbjörn Andersson och skall ta tillara på den dramatiska plats där Klarälven, för första gången, delar sig på sin väg mot Vänern.
KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med Värmlands museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Uppsatt 2009
DYKDALBERNA OCH FLOTTNINGEN
Snett över Klarälvens östra älvgren står elva dykdalber. Namnet dykdalb har sannolikt holländskt ursprung, endera via le de d´albe, en spansk krigförare som 1584 använde konstruktionen för förtöjning av krigsfartyg utanför nederländernas kust, eller från två holländska ord för dyka och pinne. Dykdalber har använts i farleder och hamnar som fästpunkter för gångbroar, ledverk och andra anordningar.
Här i Klarälven har dykdalberna används inom flottningen. Mellan dykdalberna fanns förr förtöjda länsor som samlade upp drivtimmer. Före bogserbåtarnas tid kan pråmar ha förtöjts vid dykdalberna i väntan på att trälas (dras) genom Pråmkanalen. En dykdalb består av tre eller fem stockar som är djupt neddrivna i botten och sammanhållna med järnbultar och järnband.
Karakteristiskt inslag i stadsbilden
På 1930-talet förlorade länsorna sin funktion. Flottningstekniken hade förbättrats och bogsering av timmersläp skedde nu med de så kallade Lustenbåtarna. Långsamt förföll dykdalberna. Numera vårdas dykdalberna av Karlstads kommun som ett karakteristiskt inslag i stadsbilden och en påminnelse om Klarälvens betydelse som transportled.
Flottning på Klarälven
Timmerflottningen på Klarälven har gamla anor, troligtvis sedan 1600-talet. 1835 bildades Klarälvdalens flottningsförening. Flottarlag såg till att timmer som under vintern körts fram fördes nedför älven, sorterades och fördelades på adressaterna.
Under årens lopp har flottleden rensats och byggts ut. Dammar, timmerrännor, murar, stenkistor och skiljeställen anlades. Trysilelv (som Klarälven heter på den norska sidan) hade ett motsvarande system och efterhand kopplades de två systemen ihop och blev en led. Flottningen nådde sin topp 1957 då cirka en miljon kubikmeter timmer flöt nedför älven. På 1960- och 70-talen övertog lastbilarna alltmer av timmertransporterna. 1985 upphörde flottningen av värmländskt virke på Klarälven. Norskt timmer flottades dock fram till 1991.
KARLSTADS KOMMUN
I samarbete med Värmlands Museum, Carlstads-Gillet, Karlstad Lever och Karlstads Hembygdsförening. Tavlan uppsatt 2008.
Tavlan sitter efter Östra älvgrenen väster om Hyttabron.
KASERNHÖJDEN
År 1913 flyttade Värmlands regemente från Trossnäs till Kasernhöjden. De tre kasernerna, kanslihuset och ett tjugotal övriga byggnader började byggas 1908. Officersmässen flyttades från Trossnäs och blev mäss för underofficerare och marketenteri för de värnpliktiga. År 1994 flyttades regementet till Kristinehamn och år 2000 lades det ned. De tidigare kasernerna har nu byggts om till lägenheter.
Tavlan uppsatt 2013 i samband med en ceremoni 100 år efter det att regementet flyttade till Karlstad.
I samarbete mellan Carlstads-Gillet och Karlstads kommun.
Tavlan sitter söder om kanslihuset, nuvarande STF vandrarhem och invigdes 2013-08-31.